Ungerns EU-ordförandeskap ifrågasätts – men inte av Sverige
Bör ett land som utreds för att inte följa EU:s grundläggande värden verkligen få leda ministerrådet? Tveksamt tycker Europaparlamentet som nu röstar om att ifrågasätta Ungerns EU-ordförandeskap nästa år – och får uppbackning från tyskt håll. EU-minister Jessika Roswall (M) håller dock inte med.
Hösten 2024 tar Ungern över ordförandeklubban för EU:s ministerråd. Samtidigt är landet under utredning för om det respekterar unionens grundläggande värden, efter en rad bakslag mot demokratin de senaste åren.
Olämpligt, anser EU-parlamentet som på torsdagen röstar om en resolution som ifrågasätter just Ungerns lämplighet att leda EU och uppmanar ministerrådet att se över andra alternativ. Resolutionen backas av fem av sju partigrupper och förväntas gå igenom med stor majoritet.
– Det är helt orimligt och olämpligt att ett land som definierats som en icke-demokrati ska hålla i ordförandeklubban och leda EU:s arbete, säger svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som har förhandlat fram resolutionen för parlamentets vänstergrupp, till Altinget.
EU:s ansikte utåt
Ungern är sedan fem år tillbaka föremål för det som på EU-jargong kallas Artikel 7-förfarandet. Det kan inledas mot ett land som allvarligt åsidosätter unionens grundläggande värden, som demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter – och kan i slutändan leda till att landet förlorar sin rösträtt i rådet. I september 2022 slog EU-parlamentet fast i en resolution att Ungern inte längre kan räknas som en demokrati.
Samtidigt har EU-kommissionen fryst miljarder i EU-pengar till Ungern på grund av olika rättsstatskonflikter med Bryssel. Under det senaste året har Ungern även kritiserats för bristande stöd till Ukraina och för nära förhållanden till Ryssland, bland annat genom att blockera sanktioner mot Ryssland.
Nu uppmanar EU-parlamentet i den nya resolutionen ministerrådet att kringgå, eller åtminstone begränsa, Ungerns ordförandeskap.
– Vi ber rådet att hitta en ordentlig lösning för att skydda EU och dess grundläggande värden, sade på onsdagen den luxemburgska högerpolitikern Isabel Wiseler-Lima, som förhandlat fram resolutionen för sin partigrupp EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna sitter, och som även Viktor Orbáns parti Fidesz tillhörde fram till mars 2021.
– Viktor Orbán kommer under sex månader att vara EU:s ansikte utåt. Med tanke på de uttalanden Viktor Orbán har gjort, de personer han troligen kommer bjuda in och de besök han sannolikt kommer att göra är det djupt oroande, fortsatte hon.
”Utgår från att för unionens intressen”
I veckan hölls i Bryssel en hearing med Ungern och Polen, inom just ramen för det så kallade Artikel 7-förfarandet, kring vad de gjort åt de brister i demokrati och respekt för rättsstatens principer som konstaterats i respektive land. Efteråt konstaterade EU-kommissionären för värden och öppenhet, Vera Jourová, att vissa positiva utvecklingar kunde konstateras men att ”allvarliga farhågor återstår överlag” i de båda länderna.
Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M), som ledde mötet, ser dock ingen anledning att ifrågasätta Ungerns lämplighet som EU-ordförande.
– Vi har ett roterande ordförandeskap, det står inskrivet i fördraget att det ska vara på detta vis. Jag förutsätter att alla ordförandeskap driver hela unionens intressen och det ser jag ingen anledning att betvivla att andra länder också gör, sade hon till Altinget i samband med mötet.
Ungern avfärdar – men Tyskland backar upp
Samma budskap kom även från andra EU-länder på tisdagen. Ungerns justitieminister Judit Varga avfärdade helt EU-parlamentets ifrågasättande av Ungern som EU-ordförande.
– Det är fullständigt nonsens, sade hon på väg in till utfrågningen och anklagade i sin tur parlamentet för att inte respektera rättsstaten eftersom EU-parlamentet inte har något att säga till om i frågan.
Parlamentet fick dock viss backning av Tysklands EU-minister Anna Lührmann.
– Jag tvivlar på i vilken utsträckning Ungern kommer att kunna leda ett framgångsrikt rådsordförandeskap, sade hon på väg in till mötet och hänvisade till utredningen av Ungerns agerande i rättsstatsfrågor och dess tveksamma hållning till att stödja Ukraina.
Polen nästa
Problemen stannar dock inte vid Ungern. Även Polen är föremål för Artikel 7-förfarandet för att inte respektera EU:s grundläggande principer.
I dagarna har landet dessutom röstat igenom en ny lag som ska tillåta en regeringskommission att förbjuda människor från att inneha offentliga ämbeten – vilket potentiellt blockerar oppositionskandidater från att ställa upp i årets val. Syftet uppges vara att motarbeta ryskt inflytande i polsk politik.
– Vi är väldigt bekymrade om den nya lagen som antagits i Polen och EU-kommissionen kommer att analysera lagen och vidta åtgärder om det behövs, sade EU:s justitiekommissionär Didier Reynders på tisdagen.
Det land som ska ta över stafettpinnen våren 2025, efter det ungerska ordförandeskapet, är just – Polen.
EU-parlamentarikern Malin Björk tror att även frågan om Polens lämplighet som EU-ordförande kan komma att tas upp framöver.
– Jag tycker man ska dra gränsen där; har man ett Artikel 7-förfarande så ska man inte inneha ordförandeskapet, säger hon.
Delmos-chefen efter nedläggningen: Varit en krävande tid
Nya framgångar för S – bästa resultatet på 15 år
