Villaägarna: "Varför börja i den dyraste änden?"

SLUTREPLIK. Miljön är viktig, men istället för att fokusera på meningslösa och dyra åtgärder bör fokus ligga på ett kostnadseffektivt miljöarbete. Kostnaderna som påförs småhusägarna måste stå i proportion till miljönyttan, skriver Anna Werner från Villaägarnas riksförbund.

Av: Anna Werner, Villaägarnas riksförbund.

Anders Mårtensson, VVS-Fabrikanternas Råd, replikerar den 5 april 2017 att små avlopp bör åtgärdas. Det låter vettigt. Min ursprungliga poäng var att kostnaderna som påförs småhusägarna måste stå i proportion till miljönyttan, och att det motiverar vissa lindringar för svaga hushåll, exempelvis en statlig lånegaranti. En annan tanke är att göra som i Finland, där det går att skjuta upp åtgärdandet av avloppet till dess huset ändå ska genomgå en omfattande renovering. I och med att de två byggprojekten samordnas kan den totala kostnaden bli lägre.

Kan inte motiveras

Enskilda avlopp kan förvisso bidra till övergödning av vattendrag i deras omedelbara närhet. Därför föreslår HaV högre krav på avlopp i vissa områden. Men att, som Mårtensson vill, generellt avkräva hundratusentals småhusägare med enskilt avlopp investeringar i hundratusenkronorsklassen kan inte motiveras utifrån miljöhänsyn.

Mårtensson har fem önskemål.

  1. Hög(re) åtgärdstakt. Att åtgärda det som bör åtgärdas är naturligtvis rätt, men kraven måste vara logiska och rimliga. Fosforrening är i vissa områden viktigt men i andra – med gles bebyggelse och näringsfattiga marker – helt meningslösa. Det är också ologiskt att ställa fördyrande krav på det enskilda hushållet när det finns mycket billigare sätt att komma tillrätta med problemet. 
  2. Kontroll av alla anläggningar. Villaägarna är positiva till HaV:s förslag om startkontroll av alla nya anläggningar. Studie efter studie visar att en hög andel nya minireningsverk och markbäddar inte fungerar så som utlovats. Med en startkontroll har den drabbade husägaren förhoppningsvis chans att häva köpet eller få felet åtgärdat. Däremot kommer införandet av en ny obligatorisk certifiering av entreprenören leda till dyrare anläggningar utan att kvaliteten nödvändigtvis blir högre. Mindre entreprenörer kommer att slås ut och hittills har ingen kunnat visa att det är avlopp gjorda av just småskuttarna som är dåliga. Tänk om det är småskuttarna som är seriösa och utför det bästa arbetet? I värsta fall kommer ett krav på certifiering råka gynna de sämsta i skrået.
  3. Yrkesprofessionalitet. Ja tack! Både vad gäller utformning av komponenter och utfört arbete. Om det fanns en frivillig märkning av produkterna där märkningen verkligen betydde något (en märkning omfattande prestandakrav), skulle säkert många välja märkta produkter.
  4. Funktionskrav. Ja tack, det är bättre än krav på utformning. Dock verkar det nästintill omöjligt att mäta hur väl (eller dåligt) en avloppsanläggning fungerar, inte minst över tid. Därför är det förståeligt om krav även ställs på utformningen av anläggningen. Funktionskrav som inte går att följa upp med mätning upplevs rättsosäkra.
  5. Bibehållna miljökrav. Ja, miljön är viktig. Men varför börja i den absolut dyraste änden när miljön ska räddas? 

Kostnadseffektivitet och miljöarbete ska gå hand i hand. Både för miljöns och småhusägarnas skull!

Forrige artikel VVS-Fabrikanternas Råd: VVS-Fabrikanternas Råd: "Märkligt att gratulera den som inte renar sitt avlopp" Næste artikel Hela Sverige ska Leva: Bryt den urbana normen Hela Sverige ska Leva: Bryt den urbana normen
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).