Riksrevisionen: Tveksamt att stärka krisberedskap med projektbidrag

Varje år fördelar MSB en halv miljard till projekt som ska stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Men Riksrevisionen varnar för att projektpengarna riskerar att gå till att finansiera myndigheternas ordinarie verksamhet.

Myndigheten för samhällsskydd i beredskap fördelar årligen en halv miljard kronor till olika myndighetsprojekt som ska förstärka krisberedskapen och det civila försvaret. Men det finns en risk för att projektbidragen går till myndigheternas ordinarie krisberedskapsarbete, som ska finansieras via deras ordinarie anslag. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport.

– Det finns tecken på att många myndigheter huvudsakligen finansierar sitt krisberedskapsarbete med hjälp av projektbidrag. Så är inte systemet tänkt att fungera. Om regeringen vill fortsätta att använda tillfälliga projektbidrag bör den överväga att göra förändringar, säger Mikael Halápi, chef för Riksrevisionens avdelning för effektivitetsrevision, i ett pressmeddelande.

MSB ger pengar till MSB

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta ett antal åtgärder, bland annat att försäkra sig om att alla myndigheter har tillräcklig finansiering för sitt grundläggande beredskapsarbete.

Riksrevisionen ifrågasätter också att MSB fördelar medel från anslaget till projekt på den egna myndigheten och anser att regeringen bör ta ställning till det lämpliga i detta.

Till MSB riktar Riksrevisionen en rekommendation att utveckla uppföljningen av de olika myndighetsprojekten samt öka transparensen i besluten om bidrag.

Forrige artikel Sveriges eget intranät ska användas av fler Sveriges eget intranät ska användas av fler Næste artikel Göta älv-pengar går till klimatanpassningskunskap Göta älv-pengar går till klimatanpassningskunskap
Bohlin: ”Vi bör inte politisera våra generaldirektörer”

Bohlin: ”Vi bör inte politisera våra generaldirektörer”

Carl-Oskar Bohlins (M) förtroende för MPF:s generaldirektör Magnus Hjort är intakt, trots myndighetens beslut att anmäla Kalla fakta till Granskningsnämnden. ”Vi måste ha den ordningen att man kan begå enskilda misstag utan att regeringen sparkar generaldirektörer”, säger han.