Anna Ekström: Höstens budget avgörande för folkhögskolorna

Höstens budget kommer vara avgörande för folkhögskolornas framtid, menar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), och pekar på de pågående neddragningarna. 

– Det är ett väldigt ansträngt läge i många folkhögskolor eftersom budgeten är en halv miljard mindre nu än vad den var för ett år sedan och det går ut över verksamheten. Det är hemskt jobbigt att vara tvungen att säga upp folkhögskollärare och personal. Men det är ännu jobbigare att vara tvungen att säga nej till viktiga kurser som deltagare går miste om, säger hon till Altinget. 

Det var i april som den tidigare utbildningsministern tog över som ordförande för Rio, efter att Stefan Attefall blivit landshövding i Uppsala.  

Ingen anledning att ta från studieförbunden

Samtidigt meddelade regeringen i april att man vill ta över fördelningen av statliga medel mellan folkhögskolor och studieförbund, ett förslag som ser ut att bli till fördel för folkhögskolorna. Men Anna Ekström är inte positivt inställd. 

– Det hade varit mycket bättre att vänta till den stora folkutbildningsutredningen som Christer Nylander har. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att göra en sådan här uppdelning, men vi tycker att de fördelarna och nackdelarna måste man titta på tillsammans med övriga frågor i folkbildningsutredningen. 

{{toplink}}
Vilka fördelar och nackdelar ser du?  
 
– Att få mer pengar är väldigt viktigt för folkhögskolorna, men det finns också en annan aspekt. Folkbildningen ska vara fri och frivillig. Folkhögskolorna ska ha den frihet som folkhögskolorna historiskt har haft. Därför så är vi förstås emot förslag som går ut på att öka den statliga styrningen och minska folkbildningens frihet.   
 
I regeringens promemoria så framstår det som att syftet är att satsa mer på folkbildningen och mindre på studieförbunden. Hur ställer du dig till att folkhögskolan skulle få mer på bekostnad av studieförbunden?  
  
– Det finns mycket goda argument för att ge bättre resurser till folkhögskolorna. Men det finns ingen anledning att peka ut just studieförbundens anslag som finansiering, särskilt som studieförbunden ofta samarbetar med folkhögskolor. Men att folkhögskolan behöver pengar det är det ingen tvekan om. Det är ett jätteansträngt läge.   

Uteblivna pandemipengar

I samband med budgeten i höstas blev det en stor svekdebatt när det stod klart att de pandemirelaterade satsningarna inte skulle förnyas. Rio-kollegan Olle Westberg, generalsekreterare, sade då till Altinget: ”Vi hade kontakter med Socialdemokraterna inför vårändringsbudgeten. Vi var besvikna även då över att de inte ville förlänga eller permanenta pengarna.”

{{toplink}}
Det var ju du som ansvarade för frågorna då. Får inte du problem med trovärdigheten nu, i och med att du som tidigare minister inte ville förlänga de pengarna?  

– Ingen vet hur höstbudgeten hade sett ut om Socialdemokraterna hade fått fortsätta i regering. De budgetförhandlingarna skulle ha vidtagits om det hade blivit en annan regering. Varken jag eller någon annan hade kunnat veta hur de förhandlingarna hade slutat. Om jag tittar på de skuggbudgetar som lämnades in så kan jag ju se att Socialdemokraterna hade en satsning på folkhögskolorna.   

– Jag förklarar gärna hur jag agerade när jag var minister, men som Rio-företrädare vill jag inte göra partipolitiska ställningstaganden. Som Rio-företrädare talar jag för folkhögskolorna, inte för något politiskt parti.

”Fog för att vara hoppfulla”

Inför den kommande höstbudgeten är Anna Ekström hoppfull, trots att utbildningsminister Mats Persson (L) varken givit några besked eller antydningar om anslagen till folkbildningen. 

– Vi tycker att Mats Persson på Rio-kongressen uttalade sig på ett sådant sätt att vi har fog för att vara hoppfulla om att få en förstärkning i höstens budget, säger hon. 

Det som behövs i budgeten är enligt Anna Ekström pengar för det som folkhögskolan gör i dag. 

– I många år har vi varit underfinansierade. Folkhögskolorna har också fått en ny roll på senare tid. Vi har tagit ett större och större ansvar för kompetensförsörjningen, säger hon och fortsätter:

– Det är klart att vi hoppas på att både vårt jätteviktiga arbete som vi har gjort i 150 år med allmän kurs och bildningskurser kan fortsätta att kompletteras med kurser som leder till jobb. Då krävs det att vi får bättre ersättning för det arbete som redan görs, men också att de nya verksamheterna finansieras fullt ut.   

Och om det inte blir så?  

– Då blir det väldigt besvärligt. Då skulle jag vara orolig att en del folkhögskolor skulle vara i fara. Då finns det risk för nedläggningar.

rep@altinget.se