Stjernfeldt Jammeh (S): Kommunsverige står inför stora neddragningar

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) larmar om stora nedskärningar i kommuner och regioner. Staten har de senaste åren minskat sin andel av finansieringen av välfärden, eftersom man låtit bli att skriva upp statsbidragen med pris- och lönekostnader, menar hon.

– Om man tittar tillbaka så har statens del av finansieringen minskat kraftigt sedan år 2000. Statsbidragen har gått från varannan inkomstkrona som kommunerna hade till sitt förfogande till var tredje, säger hon till Altinget.

Systemfel som ingen pratar om

I stället får kommunerna täcka upp för i sina verksamheter med de lokala intäkterna. Genom att indexera statsbidragen skulle staten också ta höjd för att kostnaderna ökar, menar Stjernfeldt Jammeh. 

– Det staten har gjort i tjugo år är att säga ”om vi låter bli det här indexet så uppstår där ett reformutrymme”. Det gör de då satsningar av som är utöver basen, men det urgröper faktiskt basen, säger hon och fortsätter:

– Väljer man att göra riktade satsningar på skolan nu, men inte finansierar och täcker upp för inflationen, så riskerar man att skjuta till pengar på toppen samtidigt som lärare, elevassistenter och skolbespisningspersonal inte har sin grundfinansiering. Det är ett systemfel som ingen pratar om. Och det gäller alla verksamheter, även exempelvis äldreomsorgen.

Räcker det att indexera statsbidragen för att trygga välfärdens finansiering? 

– Det skulle vara en enorm förändring. Just nu är vi ju i en extremt kritisk ekonomisk situation där den här tjugoåriga utvecklingen ställs på sin spets. Det är omöjligt att lappa och laga med den här inflationen.

–  Om man omvandlar en del av de riktade statsbidragen och om man indexerar statsbidragen så har vi mer solid grundfinansiering av välfärden. Vill man sedan göra satsningar utöver det, då får man skjuta till pengar för det.  

Fattas 25 miljarder

Enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh fattas just nu 25 miljarder kronor i kommunerna och regionerna. Om staten inte skjuter till pengar så innebär det antingen att man behöver lägga väldigt stora sparbeting, eller höja kommun- och regionskatterna, menar hon.

– Det vill säga ytterligare lägga ansvaret för finansieringen på dem med lägsta inkomster, säger hon och fortsätter: 

– Det handlar inte bara om att täcka för inflationen, det handlar också om att täcka för stora kostnadsökningar i lång tid i samhället. Utan att regeringen går in och faktiskt försöker freda välfärden från den värsta inflationen så kommer det bli stora, stora besparingar på verksamheter som egentligen alla har sagt att man vill satsa på.  

Har ni några planer på att höja skatten för att ta in mer pengar? 

– Vi har inte påbörjat våra budgetförhandlingar för året, men jag ser i läget att det är svårt att höja. Det kommer negativa konsekvenser om man höjer den kommunala skatten nu när det är hushåll som har det väldigt tufft.  

– Å andra sidan, om regeringen väljer att sänka skatten för höginkomsttagare i stället för att satsa på välfärden räcker inte pengarna till. Då är det antingen att göra stora neddragningar eller höja den kommunala skatten. 

Neddragningar på hela välfärden

I år har Malmö stad kunnat använda tidigare års överskott för att slippa göra några stora neddragningar, men på sikt kommer kommunen inte klara det, menar Stjernfeldt Jammeh.

– Skjuter man inte till pengar står hela kommunsverige inför stora neddragningar.

Är det några verksamheter som är extra utsatta för neddragningar? 

– Mer än 80 procent av kommunens ekonomi är vård- och omsorgsverksamheter, förskola, skola och sociala verksamheter som jobbar förebyggande och stöttar unga och familjer. Saknar kommunsverige 25 miljarder, så går det inte att skona någon verksamhet. Det gäller hela välfärden.  

I Malmös budget 2023 svarar generella statsbidrag och utjämningssystemet redan för 23 procent av intäkterna. Är inte det ett tecken på att det är något annat som inte står rätt till? 

– Nej jag tror att det är ganska rimligt. Malmö är en av de kommunerna som får pengar från utjämningssystemet som är kopplat till att vi har många tusen som jobbar i Danmark. De som bor i Malmö och jobbar i Danmark har lönesummor på omkring 5 miljarder. Där får vi noll kronor i skatteinkomst. De betalar skatt i Danmark, vilket den danska staten skickar till den svenska staten, som sedan skickar ut delar av pengarna till Malmö i utjämningssystemet.  

rep@altinget.se