Folkbildningsrådet föreslår nytt system för statsbidrag

Hittills har Folkbildningsrådet främst låtit studieförbundens tidigare verksamhet ligga till grund för storleken på statsbidragen. Nu vill de i stället göra en kvalitetsbedömning av den planerade verksamheten och låta den bli avgörande för bidragens storlek.

Från Riksrevisionsverkets tid

I sin remiss skriver de att modellen bygger på ett förslag som fanns med i Riksrevisionens rapport 1999:44. Poängen är att styra mer mot mål och kvalitet.

Varför kommer detta så sent?

– Regeringen har vid flera tillfällen efterlyst ett större mått av kvalitativa bedömningar. Det sade Riksrevisionen också i en granskning 2011. Så vi började arbeta med det, säger Maria Graner till Altinget. 

– Men frågan har inte bara funnits där sedan 1999, utan egentligen ända sedan 1991 när Folkbildningsrådet bildades. Man har velat ha mer av målstyrningssystem. När vi väl satt med grundstenarna i förslaget, så såg vi att det är väldigt likt det som Riksrevisionen skrev 1999.

Gynna god folkbildning

Folkbildningsrådet har hittills utvärderat utifrån kvantitativa parametrar, som antal deltagare, mångfald, att nå många brett i samhället och lokal närvaro.

– Men att ta steget till att verkligen göra kvalitativa bedömningar, att vår självförvaltningsmodell skulle vara mogen för det, dit har vi kommit först nu. Vi har inte lyckats med det tidigare. Och det återstår att se vad remissinstanserna säger. Men de senaste åren har gjort det tydligt för många att det här behövs, vi behöver en mekanism som verkligen gynnar god folkbildning.

Gör ni det här under galgen med tanke på kritiken som har framförts från exempelvis Riksrevisionen?

– Jag ska inte sticka under stol med att debatten och de problem som har funnits har bäddat för en större öppenhet för att göra en förflyttning. 

Hur skulle du beskriva de huvudsakliga förändringarna?

– I dag gör vi bedömningar i uppföljningen, men de får inte någon effekt på bidragsfördelningen. Det nya systemet kräver en bedömning utifrån indikatorer som vi kommer att jobba med under våren. Tanken är att studieförbunden anger sina mål. Utifrån det fördelas bidragen.

Ska detta ses som ett erkännande av att anklagelserna om att era och studieförbundens system inte kommer åt fusk och oegentligheter faktiskt stämmer?

– Någonstans är det klart att vi är självkritiska i detta. Var felen ligger kan man diskutera, men det har de facto förekommit ganska stora felaktigheter de senaste åren, och det är ett problem. Fördelningssystemet är vårt viktigaste instrument för att säkerställa att det blir bra folkbildning. Kontroll och uppföljning är viktigt, men grunden är hur pengarna fördelas och vilka villkor som gäller. Så det här är en viktig reform.

– I många delar har kritiken varit relevant och drivit på processen.

Tidöavtalets skrivning

I Tidöavtalet fanns följande formulering: ”Systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om av en myndighet medelstilldelningen ska hanteras istället för av Folkbildningsrådet. Genom översynen ska folkbildningsväsendet effektiviseras.”

Är det den texten som har fått er att agera nu?

– Inte i relation till Tidö, för det här arbetet har pågått åtminstone sedan 2020. Vid två tillfällen var vi tvungna att stanna upp och se om det här var meningsfullt. Det första var när regeringen tillsatte folkbildningsutredningen. Men som jag läser direktivet handlar den om hur regeringen ger statsbidrag till folkbildningen, inte hur vi fördelar dem vidare. Så vi jobbar på.

– Det andra var när Tidöavtalet kom i höstas, så det ligger kanske lite i det du säger, att vi också vill visa att folkbildningen har kapacitet att reformera sig själv. Självförvaltningsmodellen klarar att ta sig an de problem som har funnits. Men vi var igång med reformerna innan Tidöavtalet kom, så det var inget svar på det, säger Maria Graner.

Remissvar på Folkbildningsrådets förslag ska vara inkomna senast den 31 mars 2023.

Christer Nylanders utredning om folkbildningen ska slutredovisas i februari 2024.

anders@altinget.se