Kommuner vill ha tydliga besked om skolgång för ukrainska flyktingar

De senaste fem dagarna har mellan 200 och 300 ukrainska medborgare kommit med färjan från Polen till Nynäshamn och fler väntas komma de närmaste dagarna.

Enligt massflyktsdirektivet, som EU-länderna aktiverade den 3 mars, har flyktingar från Ukraina rätt till tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i EU i ett år, med möjlighet till förlängning. Under den här tiden har man också rätt till fri skolgång.

– Skolgången är en av våra huvuduppgifter där det verkligen är kommunen som ansvaret ligger på. Barnen behöver komma i kontakt med skolan så snabbt som möjligt så att de kan påbörja någonting som kan liknas vid ett normalt liv, säger Christian Wigren, stabschef för krisledningen i Nynäshamns kommun som aktiverats med anledning av situationen i Ukraina, till Altinget. 

Svårt att bedöma antal

De som kommer till Sverige med biometriska pass har rätt att stanna 90 dagar utan att behöva registrera sig eller ta kontakt med någon myndighet. Därför är det i dagsläget svårt för kommuner att avgöra hur många utbildningsplatser som behövs. 

– Vi är redo att ta emot barn från förskoleålder upp till SFI. Vi har även kontaktat personer inom vår egen verksamhet som talar ukrainska och jobbar nu för att ta fram information så att det ska kunna gå så snabbt som möjligt för barnen och ungdomarna att fortsätta sin skolgång, säger Christian Wigren.

Hur många elever kan ni ta emot i skolorna?

– Någon sådan uppskattning har vi inte gjort, men vi är skyldiga att ta emot alla som kommer. Sen exakt hur vi ska organisera det om det kommer 10 eller 500, så långt har vi inte kommit än. 

Tydlig kommunikation

Kommunerna är skyldiga att ordna skola till de barn som är bosatta i kommunen. För att kunna göra detta på bästa sätt efterfrågar Christian Wigren snabb och tydlig kommunikation från myndigheter som Migrationsverket. 

– Än så länge är det väldigt få som bor på boenden som Migrationsverket har ordnat. Då vet inte vi var de finns, utan vi får bara utgå ifrån att det finns barn i Nynäshamn som behöver skola, säger han.

Paralleller till 2015

Just nu behöver kommunerna få så mycket information som möjligt, så snabbt som möjligt. Christian Wigren menar att det kommer göra att kommuner kan agera mer lika. 

– När det blir frågor om skolgång behöver vi veta vilka behov vi i kommunen är skyldiga att tillgodose så att vi kan börja jobba utifrån det. Vi behöver få tydliga besked från de som äger frågan så att det inte blir andra- och tredjehandsuppgifter. 

– Om det skulle bli ett stort behov så handlar det till syvende och sist om pengar och resurser i form av personal som kan jobba med det här.

Christian Wigren drar paralleller till hur det var senast flera flyktingar anlände samtidigt till Sverige under 2015. 

– Då var det oklart vad som gällde angående boenden. Om man var asylsökande var det Migrationsverkets ansvar, tills det inte riktigt längre gick för Migrationsverket. Då fick kommunerna hjälpa till med evakueringsboenden. Och samtidigt hade kommunerna uppdrag enligt bosättningslagen att ordna bostäder till de som fick uppehållstillstånd. 

Inte första gången

Det är en svår uppgift att ta emot barn från krig, dels på grund av vad de upplevt men också på grund av de språksvårigheter som finns, menar Christian Wigren. 

– Men det är ändå något som man inom skolan är van vid. Det är inte första gången som svenska skolor tar emot barn från konfliktområden. Det har hänt tidigare och det finns en förståelse för barnens behov. 

Olika typer av scenarion

I nuläget är det svårt att säga hur situationen kommer utvecklas. Hur kommunerna kommer organisera skolgången beror på hur många som kommer och i vilka åldrar de är. I Nynäshamns kommun planerar man för olika typer av scenarion och är beredd på att situationen kan förändras snabbt. 

– Om det är ett fåtal så att man kan få in barnen i ordinarie klasser är det relativt enkelt. Men skulle det bli hundratals som kommer till en stad så kanske man får ha skolor eller klasser med ukrainsktalande lärare, och då blir det helt annorlunda. 

Ett annat perspektiv handlar om barnen och familjerna vill stanna i Sverige och rota sig. 

– Då kanske man ser på sin skolgång på ett sätt. Medan om man längtar hem och saknar sin familj i hemlandet så är det svårare att genomföra någon form av skola. 

Samverkan

Nynäshamns kommun är med i Samverkan stockholmsregionen (SSR), där bland annat alla kommuner i Stockholmsområdet, Migrationsverket, polisen och regionen är med. 

– Det är ett jättebra sammanhang att få stöd och hjälp från varandra i situationer som kräver något utöver det vanliga. Där har både vi och andra kommuner kunnat efterfråga tydliga direktiv från myndigheterna, säger Christian Wigren.

rep@altinget.se