Omställningsorganisationerna är arbetsmarknadens doldisar

Af Patrik Nilsson och Hanna Birath
Samhällspolitisk chef, respektive sakkunnig, Akavia

AI-transformationen förändrar arbetslivet i snabb takt. Trots stora behov av omställning och kompetensutveckling känner bara varannan yrkesverksam akademiker till omställningsorganisationerna, arbetsmarknadens doldisar. Det innebär att många riskerar att gå miste om viktigt stöd och möjligheten att framtidssäkra sin kompetens.

Behoven av omställning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden är stora. Den snabba utvecklingen inom AI innebär att livslångt lärande nu blir viktigt på riktigt, även för individer med en akademisk utbildning.

För att framtidssäkra den mänskliga kompetensen i AI-transformationen behöver vi säkerställa att det finns goda möjligheter för kontinuerlig kompetensutveckling och omställning i takt med att arbetslivet förändras.

Stort intresset för omställningsstöd 

Intresset för omställning och kompetensutveckling är glädjande nog stort. Bland Akavias medlemmar, yrkesverksamma akademiker som arbetar som ekonomer, jurister, IT-akademiker, samhällsvetare, personalvetare, och kommunikatörer, vill 67 procent kompetensutveckla sig inom ett år. Det visar en ny undersökning Akavia har gjort bland medlemmarna.

Intresset för omställningsstudiestödet som införde 2022 har också varit mycket stort. Bara under ansökningsomgången som öppnade 1 april 2024 ansökte 17 000 personer om det nya studiestödet för yrkesverksamma hos CSN.

Trots det stora intresset och de ökade möjligheter till omställning som Trygghetsöverenskommelsen och det nya omställningsstudiestödet innebär är det långt ifrån alla som känner till vilket stöd man som yrkesverksam kan få i att framtidssäkra sin kompetens. Bland de yrkesverksamma akademiker som ingår i undersökningen är det knappt varannan som känner till omställningsorganisationerna och det stöd de erbjuder för den som vill bygga på sin befintliga kompetens eller byta spår i arbetslivet.

Ännu färre känner till vilken omställningsorganisation de själva omfattas av.

Orimligt långa handläggningstider 

Den låga kännedomen är problematisk av flera skäl. Yrkesverksamma riskerar att gå miste om goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Det riskerar också att ytterligare försvåra handläggningen av omställningsstudiestödet hos CSN.

När Trygghetsöverenskommelsen kom på plats och omställningsstudiestödet infördes hösten 2022 fick omställningsorganisationerna ett utvidgat uppdrag. Från att primärt ha stöttat individer som blivit uppsagda eller arbetslösa efter en tidsbegränsad anställning fick de också i uppgift att stötta individer i arbete som vill ta nästa steg i arbetslivet.

Förutom rådgivning, vägledning och kompetensstöd har omställningsorganisationerna den centrala uppgiften att lämna det yttrande som behövs för att sökande ska beviljas omställningsstudiestöd från CSN. Genom att fler vänder sig till sin omställningsorganisation för vägledning och stöd kan ansökningarna till CSN bli bättre och dagens orimligt långa handläggningstider förhoppningsvis kortas.

Goda möjligheter till kompetensutveckling

Behoven av omställning och kompetensutveckling är stora och kommer att öka. World Economic Forum räknar i sin rapport ”The future of jobs” med att sex av tio anställda kommer att behöva utveckla sin kompetens fram till 2027.

Det är med andra hög tid att se över sin kompetens och fundera på hur den kan utvecklas för att matcha efterfrågan på framtidens arbetsmarknad. Nu är det upp till arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivarorganisationer samt omställningsorganisationerna själva att lyfta fram de stora och goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning som finns.

debatt@altinget.se