Skolinspektionens uppmaning: Se över sfi
Elever inom sfi ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig svenska, enligt Skolinspektionen, som menar att det finns skäl för en översyn av utbildningsformen.
En ny rapport från Skolinspektionen visar på flera brister inom sfi-undervisningen. 24 av 30 granskade verksamheter behöver utvecklas, anser myndigheten.
– Det huvudsakliga resultatet vi ser är att eleverna får olikvärdiga möjligheter att lära sig svenska. Men sen ser vi att vad man behöver utveckla i de olika granskade verksamheterna skiljer sig ganska mycket åt, säger Ingrid Jerkeman, utredare på Skolinspektionen, till Altinget.
Det skiljer sig bland annat åt beroende på om undervisningen bedrivs på plats eller på distans.
– I den undervisning som bedrivs på plats ser vi att man behöver utveckla hur man planerar och utformar undervisningen utifrån de enskilda individerna, medan man i distansundervisningen behöver utveckla hur eleverna kan få en större variation i undervisningen. Distansundervisningen i flera verksamheter blir ett ganska enformigt sätt att studera på med mycket självstudier, säger Ingrid Jerkeman.
{{toplink}}
Behov av utredning
Samtidigt pekar Skolinspektionen på att verksamheterna inom komvux i sfi måste förhålla sig till krav på innehåll, flexibilitet och individanpassning. Det samtidigt som verksamheterna ska försöka nå ”ibland motsägelsefulla mål” som kommer av arbetsmarknadens behov och politiska intressen.
Att tillgodose en individanpassad undervisning för en extremt heterogen och föränderlig målgrupp är enligt Ingrid Jerkeman den en av de stora utmaningarna för komvux i sfi.
– Det finns fortfarande utvecklingsområden. Vi har sett det tidigare. Och det finns skäl att se över komvux i sfi utifrån de förutsättningar, krav och möjligheter som finns i dag. Annars riskerar kvaliteten i utbildningen fortsätta att påverkas negativt, säger Ingrid Jerkeman.
Högre krav på lärare
Samtidigt pekar Skolinspektionen på några åtgärder som kan bidra till att höja kvaliteten i sfi-undervisningen.
– Det är en heterogen och föränderlig målgrupp, vilket ställer krav på kunniga lärare. Det finns skäl att överväga om det borde vara högre krav på lärarnas utbildning och finnas en förstärkt kompetensutveckling, eftersom behörighetskraven idag är relativt låga, säger Ingrid Jerkeman
Huvudmännen och rektorerna behöver också ta ett större och mer aktivt ansvar för att utveckla, leda och följa upp utbildningen, menar Jerkeman.
– Komvux och sfi tenderar att hamna lite i skymundan när man följer upp utbildning jämfört med andra skolformer. Och det som vi kan se i bland annat den här granskningen är att när huvudmän, rektorer och lärare har möjlighet till samverkan så finns en större chans att undervisningen håller kvalitet och att den utvecklas.
S: Begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern
Efter läxhjälpsfusket – så vill Skolverket stoppa bidragsfiffel
