Astma- och Allergiförbundet: Krävs nationellt krafttag

DEBATT. Ett nationellt krafttag behövs för att utbilda fler allergispecialister. Snart finns det inga allergispecialister kvar som kan handleda nya studenter inom denna specialitet, skriver Jonas Binnmyr på Astma- och Allergiförbundet. 

Av: Jonas Binnmyr
samordnare för vård och forskning, Astma- och Allergiförbundet

Enligt beräkningar lider tio procent av Sveriges befolkning av astma. I landsting och regioner som lever upp till de nationella riktlinjerna har vi fungerande astmavård. Dessa landsting erbjuder utredning, utbildning och uppföljning samt bra tillgång till specialistvård. Men för patienter med svår astma måste vården bli ännu bättre på alla dessa parametrar. Fortfarande har inte var tredje astmapatient kontroll över sin sjukdom, och detta drabbar främst kvinnor.

Vård beroende på vart du bor

Att leva med svår astma innebär en ständig oro och behovet av en fungerande vårdkedja med interprofessionell samverkan är stort, mellan olika specialiteter och discipliner. Denna vård begränsas redan idag av tillgången på specialister, där flera landsting saknar framför allt allergologer. För att kunna få kontroll på sin astma krävs en kombination av rätt utredning, behandling och utbildning, oavsett var i landet man bor. Om man jämför de bästa landstingen mot de med sämst resultat så genomförs 30 procent fler patientutbildningar, dubbelt så många patienter har astman under kontroll i dessa landsting, samt fem gånger fler allergivaccinationer genomförs i dessa.

Astma påverkar skolsituationen

Antal barn med astma har mellan åren 2003 och 2011 ökat med 50 procent och dessa barn har idag fler sjukdagar än de utan astma. En dryg tredjedel av dem har varit hemma från skolan senaste året på grund av sin sjukdom. Barn och unga med astma har enligt studier dessutom lägre betyg och presterar sämre på kunskapstester, framförallt de med svår sjukdom.

Det finns dessutom olika faktorer i skolans inomhusmiljö som kan förvärra eller i vissa fall orsaka luftvägsbesvär och astma. Några som har koppling till skolbyggnaden och skötseln av den är fukt- och mögelskador, bristfällig ventilation och/eller städning samt kemiska ämnen som avges till inomhusluften från bygg- och inredningsmaterial. Det visar att situationen är något som går att åtgärda och förbättra. Här har våra politiker nyckeln.

Nationellt krafttag för allergispecialister

Parallellt med att förbättra miljön vi vistas i måste ett nationellt krafttag till gällande astma- och allergivården. Situationen är idag så alarmerande att det snart inte finns allergispecialister kvar som kan handleda nya studenter inom denna specialitet. Inte ens de allra sjukaste, de som riskerar livshotande symtom, kan få hjälp och behandling om denna specialitet inte finns. Något som då får konsekvenser för samhället som helhet då det påverkar framtiden för en stor grupp barn.

  • Alla landsting måste satsa resurser på att implementera de nationella riktlinjerna för astma/Kol.

  • Regeringen måste ta initiativ för bred satsning för att utveckla primärvården så att den ges tillräckliga resurser och kompetens för att möta behoven hos personer med kroniska sjukdomar.

  • Samtliga landsting måste ta ansvar för tillgången på specialister för patienter med svåra allergier och astma.

Statistik hämtad från:

Luftvägsregistret www.lvr.registercentrum.se, Prevalence and management of severe asthma in primary care: an observational cohort study in Sweden (PACEHR) Larsson. K et al 2018, ALK rapport AIT 2018.

Forrige artikel Debatt: Debatt: "Oacceptabla skillnader i ADHD-vård" Næste artikel Debatt: Hög tid att bryta tystnaden om förlossningsskadorna Debatt: Hög tid att bryta tystnaden om förlossningsskadorna
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.