Vårdköutredarens kritik mot SKR: ”Medarbetarna på golvet har inte märkt av pengarna”

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården är den första statliga utredningen som ser över hur vårdköerna kan kortas. I slutbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram ger särskild utredare Gunilla Gunnarsson ett helt batteri med förslag.

– Ska vi komma tillrätta med vårdköerna måste vi ta oss an detta med högsta prioritet, och det handlar om alla förslagen som vi lägger. Detta är ett helhetspaket, säger hon till Altinget.

Enligt Gunilla Gunnarsson är personalens delaktighet avgörande.

– Allt vad vi beslutar om måste få en effekt hos sjukvårdspersonalen i verksamheterna och det måste vara tydligt för medarbetarna hur det hänger ihop med de centrala besluten.

Förslag

Utredningen föreslår bland annat att:

• Vårdgarantin ska utvidgas och omfatta alla medicinska bedömningar i primärvården så att patienter med kroniska besvär inte missgynnas.
• Tidsgränsen för medicinsk bedömning inom primärvården förlängs från tre till sju dagar, och att undersökningar och behandlingar ska ges inom 60 respektive 90 dagar.
• Krav på att patienten informeras om sin fasta vård- och läkarkontakt införs i Patientlagen.
• Regionerna etablerar regionaliserade läkarutbildningar och att de regioner som inför detta får ett permanent stöd.

SKR ineffektiv mellanhand

I betänkandet påpekas även att införandet av en lagstadgad vårdgaranti samt de stora summor pengar som via överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) inte har ”lyckats vända utvecklingen”. 

– Jag kan konstatera att de överenskommelser som förmedlat dessa stora summor pengar inte har lett till att vi har löst problemen. 

Hon tror att SKR behöver ge tydliga riktade statsbidrag istället för att få ”en övergripande pott med pengar”.

– Och så ska det riktade bidraget följas upp av en myndighet, säger hon.

”Har inte märkt av pengarna”

I sitt arbete med utredningen har Gunnarsson hört en hel del kritik från den sjukvårdpersonal som jobbar i verksamheterna och med omställningen till nära vård.

– Medarbetarna på golvet på vårdcentralerna har inte märkt av pengarna, det är den generella uppfattningen jag fått, säger hon.

Varför är det så?

– Bilden jag får är att personalen uppfattar att mycket av de statliga pengarna gått till övergripande arbeten på ledningsnivåer med att exempelvis ta fram målbilder mellan kommun och region.

Enligt Gunilla Gunnarsson är det problematiskt att personalen inte ser sig själva som delaktiga i förändringsarbetet.

– Jag är övertygad om att ska man ha långsiktiga förändringar oavsett om det är omställning till nära vård eller för köerna generellt så görs det av medarbetarna på vårdgolvet.

Tillvarata professionernas perspektiv

Enligt Karin Pukk Härenstam, ordförande för Svenska Läkaresällskapets kvalitetsdelegation, är personalen en grundläggande faktor för hur arbetet med systemförändringar utvecklas.

– De som jobbar i vården besitter ju en djup expertis av både systemet i sig men också konsekvenser som blir av olika beslut, säger hon till Altinget.

– Det är viktigt – inte bara ur ett fackligt perspektiv – utan även utifrån, att man tar tillvara professionernas perspektiv och kompetens när man gör större eller mindre systemförändringar.

marie@altinget.se