M: Långa vårdköer får inte bli självklarhet

DEBATT. Vi måste bort från tom symbolpolitik och få en sjukvårdspolitik som prioriterar kvalitet och resultat, skriver Gunnar Hökmark, europaparlamentariker för Moderaterna. 

Av: Gunnar Hökmark
Europaparlamentariker (M)
 
I internationella jämförelser står sig den svenska sjukvården stark, tack vare goda resultat och bredd. Detta överskuggas dock av höga väntetider, där Sverige ligger i den absoluta botten i Europa. Vårdköerna växer i hela landet och de växer särskilt i socialdemokratiskt styrda regioner och landsting. Det kanske allra mest oroväckande är att Socialdemokraterna själva inte inser konsekvenserna av sin egen politik.

De senaste tre åren har vårdköerna fördubblats i Sverige och skillnaderna runt om i landet är omfattande. I de landsting och regioner som har längst väntetider är nästan samtliga socialdemokratiskt styrda. Det är ett underkännande för den förda politiken som borde bekymra en socialdemokratisk regering om den bryr sig om vårdköer.

Attackerar privata vårdföretag 

Trots att vårdköerna bara växer gör regeringen allt för att begränsa de som kan erbjuda vård. Pådrivna av Vänsterpartiets socialistiska dogmatik tycker man det är viktigare att attackera det fria företagandet än att attackera vårdköerna.

Det kan vara på sin plats att komma ihåg att i de länder där dogmatiskt företagsfientlig politik har genomförts har konsekvensen alltid varit långa köer. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna är så villiga att anamma Vänsterpartiets extremism genom sina attacker mot privata vårdföretag.

Vinstförbud skulle avveckla välfärden

Om förbud mot vinster i välfärden skulle bli en realitet skulle 40 procent av den svenska öppenvården försvinna, vilket skulle vara en avveckling av sjukvård som vore unik i europeisk historia. Vad socialdemokratiska politiker då skulle göra kan man endast spekulera i, men en sådan massiv avveckling av välfärden skulle leda till ännu mer längre krisartade kötider.

Vårdvalsreformer ger ökad tillgänglighet

En fungerande sjukvårdspolitik behöver inte vara kostsam. Vårdvalsreformerna inom primärvården och specialistvården har gett en bättre tillgänglighet och kan utvecklas till fler områden.

Andra områden som bör ses över är hur landstingen och regionerna kan bli mer attraktiva arbetsgivare. Det gäller allt från bristande rutiner till en tung administrationsbörda och bristande flexibilitet gentemot medarbetare. Sverige ligger, tvärtemot vad man kan tro, bra till vad gäller utbildad vårdpersonal. Men att det finns gott om kvalificerad personal hjälper inte om befintlig personal drivs till att sjukskriva sig eller att lämna yrket.

Ambitioner kräver reform 

Vi måste bort från tom symbolpolitik och få en sjukvårdspolitik som prioriterar kvalitet och resultat. Alliansregeringens kömiljard, som sedermera avskaffades av regeringen Löfven, gav en positiv utveckling. Likaså har vi sett exempel i våra nordiska grannländer och i Europa där väntetiderna har kortats ner genom en förändring av politiken. Konkurrens, fler alternativ, vårdgaranti både mot andra landsting och mot övriga EU-länder och valfrihet är bästa sättet att se till att sjuka får vård i tid.

Långa köer tillhör förmodligen det enskilt största problemet med svensk sjukvård. Det räcker inte att regeringen talar om höga ambitioner om det inte följs av reformer. Men det förutsätter att Socialdemokraterna erkänner att problemen finns och att det är den socialdemokratiska politiken som har lett oss dit vi är i dag. Långa köer får inte bli en självklarhet. Där kan och bör vi dra lärdom från andra länder i Europa.

Forrige artikel "Region Västmanland måste bli en bättre arbetsgivare" Næste artikel "Inför en legitimation för LSS-handläggare"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.