Kommissionärerna som hänger löst efter valet 

Tankesmedjan EU Matrix har gått igenom chanserna för de nuvarande EU-kommissionärerna att stanna kvar efter valet till Europaparlamentet våren 2024. Mer än hälften hamnar i kategorierna ”Svårt” eller ”Osannolikt”, i bedömningen om de kan/kommer sitta kvar.

I den sistnämnda kategorin finns Ylva Johansson. Anledningen är att den sittande regeringen brukar välja en kandidat från sitt regeringsunderlag. Historiskt har Sverige också gått på den linjen. Socialdemokraterna Anita Gradin, Margot Wallström och senast Ylva Johansson nominerades alla av socialdemokratiska regeringar. Medan alliansregeringen nominerade liberalen Cecilia Malmström.

Fler på fallrepet

Men Johansson är inte ensam om att vara i trubbel. Hennes kollegor Věra Jourová (Tjeckien), Paolo Gentiloni (Italien), Kadri Simson (Estland) och Virginijus Sinkevičius (Litauen) sitter alla i samma sits. De representerar oppositionspartier som enligt EU Matrix ”har svåra relationer med nuvarande regering” i deras respektive hemländer och bedöms osannolikt att de får stanna.

I kategorin som får det svårt att sitta kvar är motiveringarna lite mer blandade. Där finns profilerna Frans Timmermans (Nederländerna) och Margerethe Vestager (Danmark). De representerar också oppositionspartier men EU Matrix anser det ändå inte uteslutet att de skulle kunna få stöd av sina länders regeringar.

För andra kommissionärer i kategorin handlar det exempelvis om att de suttit länge (Österrikes Johannes Hahn), att det stundar nationella val (Spaniens Josep Borell) eller att Europaparlamentet inte kommer godkänna en ny nominering (Ungerns Olivér Várhelyi).

Bland de som har bäst chanser att få fortsätta (kategorin ”Möjligt”)  finns kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Även om hennes parti i Tyskland är i opposition tror EU Matrix att hon via stöd från EPP-gruppen i parlamentet kan accepteras av den socialdemokratiska regeringen i Berlin.

Lång process

Det är samtidigt inget ovanligt att många kommissionärer byts ut efter ett EU-val. Förra gången 2019 var andelen nya kommissionärer cirka 70 procent och i kommissionen Juncker 2014 var andelen nya ansikten 78,5 procent.

Hur ödet blir för de nuvarande kommissionärerna har också att göra med flera andra faktorer. Processen för att utse en ny kommission är lite snårig. Från Europaparlaments sida försökte man förra gången med ett system med toppnamn, så kallade ”spitzenkandidater” där tanken var att kandidaten för den partigrupp som blev störst i EU-valet skulle få ordförandeposten.

Men det är EU:s medlemsländer som nominerar ordförandekandidat och de struntade helt sonika i parlamentets drag och föreslog i stället Ursula von der Leyen. Ländernas förslag till ordförande måste sedan godkännas av en majoritet i Europaparlamentet.

Utfrågningar

När det gäller övriga kommissionärer är det en liknande process. Medlemsländerna nominerar sina respektive kandidater. Alla länder tillsammans (Europeiska rådet) måste sedan enas om ett förslag till kommission.

Därefter frågas kommissionskandidaterna ut i Europaparlamentet. Det är inte bara formalia, förra gången föll tre av ländernas kandidater i det ledet och fick ersättas. Parlamentet fattar sedan beslut om kommissionen i sin helhet. I den omröstningen krävs en kvalificerad majoritet.

johan@altinget.se