Bolunds råd till efterträdaren: Stå fast förankrad i våra värderingar

Avgående språkröret Per Bolund är mest stolt över att Miljöpartiet i regering skapade en bred uppslutning kring klimatpolitiken med ett klimatramverk som sju av åtta partier stod bakom. ”Nu har det förbytts i det motsatta. Man väljer att aktivt skapa en osäkerhet kring klimatpolitiken”, säger han.

”En av de politiska största skandalerna på många, många år.” Så beskriver Per Bolund den förändring som han anser har skett i klimatpolitiken sedan regeringen tillträdde.

– I stället för enighet, så är det i dag enorm splittring i miljö- och klimatpolitiken, säger Per Bolund som anser att det fanns en stor samsyn kring klimatpolitiken – fram till valet.

– Nu har det förbytts i det motsatta. Man väljer att aktivt skapa en osäkerhet kring klimatpolitiken.

Vid Miljöpartiets kongress i Örebro i helgen kliver Per Bolund av som språkrör och vid årsskiftet lämnar han riksdagspolitiken. Förutom fyra år som Miljöpartiets språkrör, kan han också se tillbaka på sju år som minister. Och det han är allra mest nöjd med från regeringsåren är just Miljöpartiets insats i klimatpolitiken.

– Vi visade att vi kunde skapa en gemensam, brett anknuten politik med sju av åtta partier som stod bakom klimatramverket. Men vi stannade inte vid mål i framtiden, utan fyllde ramverket med innehåll. Vi hade visionen, vi lyckades få den brett förankrad i riksdagen och vi visade på att det inte bara var görbart, utan till och med attraktivt och välkommet att genomföra den. Det fanns en enorm fart i omställningen, säger Per Bolund och tar som exempel att industrierna var beredda att investera 1000 miljarder i gröna processer.

Miljöpartiet lyckades också, i regeringssamarbetet med Socialdemokraterna, driva igenom bland annat ökade anslag till skydd av värdefull natur. Men det finns ett område inom klimat- och miljöpolitiken där partiet inte kom framåt: Att minska trafiken.

– Där har vi velat och haft många politiska förslag, men det har varit politiskt helt omöjligt. Trots att i princip alla experter menar att det är nödvändigt, säger Per Bolund.

”Ta ansvar och förklara”

När Miljöpartiet återkommande kritiserar att regeringen kraftigt sänker reduktionsplikten svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att de höga nivåerna i dagens reduktionsplikt inte har något stöd bland väljarna. Per Bolund köper inte den argumentationen från ministern.

– De har ägnat sig åt att skjuta ner reduktionsplikten med alla medel och all kraft. Då kanske man inte ska bli överraskad över att legitimiteten blir mindre. Man kan också ta ansvar för en reform och förklara den, visa på att det finns sätt som gör att människor inte behöver ta ekonomisk skada av miljöpolitiken. Men här har Liberalerna valt den enkla vägen, säger Per Bolund.

Men har inte klimat- och miljöministern rätt när hon säger att reduktionsplikten saknar väljarstöd?

– Hon har fått rätt, men det är genom hennes eget agerande. Ägnar man sig åt att bara kasta skit på en reform är det inte så konstigt att människor börjar bli tveksamma. Det är ganska självklart, säger han och fortsätter:

– Bara ett och ett halvt år före valet tyckte L det var den viktigaste klimatpolitiska reformen av alla, reduktionsplikten. Den typen av vacklande fram och tillbaka, där man inte kan hålla någon styrkurs i miljöpolitiken ger inte någon vägledning för människor och inger inte något förtroende för klimatpolitiken.

Faller i egna fallgropar

Enligt Per Bolund skapar partierna återkommande sina egna fallgropar när de kämpar emot nödvändiga miljöreformer. Han pekar på statsminister Ulf Kristerssons parti och den förnybara energin.

– Moderaterna är ett exempel på hur ett parti baktalar en reform och skapar en enorm uppförsbacke, både internt men också utåt mot samhället. När man nu försöker ändra riktning om vindkraften är det klart man åker på bakslag från partikollegor som lyssnat på hur man pratat ner vindkraften förut, säger Per Bolund och syftar på vindkraftsstriden nyligen på Moderaternas stämma.

Dålig politik?

I helgen tar ett nytt språkrör över efter Per Bolund, vem av de två slutkandidaterna som går segrande ur striden återstår att se vid lördagens omröstning. Men enligt Aftonbladets mångåriga politiska kommentator Lena Mellin spelar det inte så stor roll vilka som leder Miljöpartiet. I Aftonbladets politikpodd ”En runda till” sade Mellin att Miljöpartiets svaga opinionsresultat inte beror på språkrören, utan på att partiet har en dålig politik som väljarna inte gillar.

Vad säger du om den analysen från Lena Mellin?

– Lena Mellin säger motsatsen också. Hon sade en gång i Almedalen att ”Per Bolund skulle inte kunna engagera en publik ens om han hade en pistol mot tinningen”. Så hon sprider gracerna, säger Per Bolund och fortsätter:

– Det är så att vi har ju en politik som säkert är svårsmält för en hel del människor. Det är väl en anledning till att vi är mest utsatta för hot och hat. Den omställning som vi är väldigt tydliga och öppna med, och som i princip alla andra partier säger inte behövs, gör att vi blir lätta att försöka skjuta på. Man skjuter budbäraren i stället för att fixa budskapet. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som inte viker ner sig och väljer den enkla vägen som inte funkar.

Omställningen kommer påverka oss alla

Men även om Per Bolund är tydlig med att han anser att Miljöpartiet har den enda rätta klimat- och miljöpolitiken, så måste partiet bli bättre på att övertyga väljarna om det.

– Vår läxa blir att vara tydliga med att omställningen kommer påverka oss alla, men att vi har ett samhälle som står starkt, har resurser och vi kan ta hand om varandra i omställningen. Vi kan se till att alla inte bara klarar sig genom omställningen, utan kommer ut bättre på andra sidan, säger han.

Politikens ansvar att hatet växt

En undersökning nyligen visade att MP-politiker hör till dem som är mest utsatta för hat och hot, allra mest utsatta är unga politiker. Resultatet var ingen överraskning för språkröret.  

– Tyvärr så är det ju så att medelålders vita män generellt sett klarar sig lindrigast undan. Tyvärr är det kanske också de som bedriver mycket av det här hotet och hatet på sociala medier. Det riktar sig mot kvinnor, det riktar sig mot människor som har utländsk bakgrund och det riktar sig mot unga, säger han.

Under Per Bolunds egna år i politiken har situationen med hot och hat mot politiker blivit enormt mycket värre, anser han. Ansvaret vilar tungt på politikerna själva att tänka på hur de uttrycker sig, enligt honom.

– Hur politiker uttalar sig påverkar hur språkbruket är på sociala medier och i samhället i stort. Det påverkar inte bara hotbilden, utan konkreta handfasta hot mot enskilda politiker. Polisen säger själva att den här vågen av extremism och politiskt våld är en liten våg som trycks fram av en stor våg, den stora vågen är politiker som inte skyr att använda krigsretorik, utmåla människor som ett hot, som kallar politiker för en annan färg för landsförrädare, säger han.

Aldrig rädd vid öppna möten

Statsminister Ulf Kristersson (M) reagerade starkt när aktivister avbröt och sjöng vid ett öppet möte i Malmö där han och finansminister Elisabeth Svantesson deltog. Enligt Kristersson är den typen av aktivism ett hot mot demokratin. 

 Har du varit rädd någon gång vid öppna möten?

– Det tror jag inte jag har varit. Och absolut inte för miljöengagerade människor. För mig är det helt oförståeligt hur man kan vara mer rädd för människor som engagerar sig för miljön eller för klimatkrisen. Då har man inte någon förståelse för hur allvarlig situationen är, säger Per Bolund och fortsätter:

– Men det är klart, jag är också påverkad av hot och hat. Känner mig mycket mer otrygg i dag än jag gjorde när jag började i politiken, på grund av att den politiska retoriken blivit så mycket hårdare och mer ansvarslös.

Rådet till efterträdaren

Har du något råd att ge till din efterträdare på språkrörsposten?

– Stå fast förankrad i våra värderingar och känn en trygghet i att Miljöpartiets styrka ligger inte i att bara hålla fingret i luften och genomföra det som är mest populärt för tillfället, utan att ha siktet inställt på att bygga det långsiktigt hållbara samhället. Det kommer inte löna sig i höga opinionssiffror vid varje givet tillfälle, men det bygger politiskt förtroende på sikt. Inte minst i en tid när vi ser hur politiska partier vacklar fram och tillbaka utan någon som helst styrsel faktiskt, sviker gamla ideal, sviker löften. Jag tror det kommer bli en hög efterfrågan på politisk stringens.

Forrige artikel Träffa Altinget på Kvalitetsmässan Träffa Altinget på Kvalitetsmässan Næste artikel Pehrson (L) om kritiken: ”Det finns saker jag kunde gjort bättre” Pehrson (L) om kritiken: ”Det finns saker jag kunde gjort bättre”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.