Civilsamhället föreslås få nyckelroll när barns rättigheter ska säkras

Barnombuden är ett av flera förslag i den utredning som presenterades i slutet av förra veckan.  

– Det är också en förtroendefråga. Barn som kanske till och med har varit utsatta för vad de upplever som övergrepp från myndigheter, de vet att dem jag nu vänder mig till har ingen koppling till myndigheter, säger Anita Linder till Altinget.

Föreslår ratificering

Utredningen föreslår att Sverige ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism. Utöver detta finns en rad förslag som ska stärka barns möjligheter att ta tillvara sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen, som Sverige ratificerade 1990 och antog som lag 2020*. I barnkonventionen finns inga bestämmelser om rättsmedel eller upprättelse när den överträds. Det så kallade tredje tilläggsprotokollet, som antogs 2011, är tänkt att åtgärda detta.

– Vi har sett att det finns stora brister, trots att vi har haft Barnkonventionen i 30 år. Det här är ett stort paket för att på många olika fronter stärkas upp så att barn verkligen får sina rättigheter tillgodosedda, säger Anita Linder.

Hon understryker att barnombuden ska fungera som en brygga mellan myndigheter och barnet – inte leda till ökade motsättningar eller konflikter. I stället ska de hjälpa till och fungera som medlare i vissa situationer.

Vilka organisationer skulle detta kunna röra sig om?

– Det finns några redan: Barnrättsbyrån, Maskrosbarn och Riksförbundet Attention. Sedan kan man kanske tänka sig att en organisation som Bris väljer att bygga upp en sådan verksamhet. Det är därför vi säger att det bör starta med en försöksverksamhet, och då är det väl naturligt att de organisationer som i dag finns ansöker om bidrag.

De föreslår att Socialstyrelsen ska hantera bidragen.

Elin Wernquist är Barnrättsbyråns generalsekreterare. Hon satt med som expert i utredningen och välkomnar helheten.

– De förslag som läggs kommer som helhet att göra skillnad för barns möjligheter att utkräva sin rätt i Sverige. Man har gjort barn och unga delaktiga i utredningsarbetet, lyssnat på dem och tagit dem på allvar. Det syns, säger hon till Altinget.

Hur då?

– Man kan se att myndigheternas processer ibland kan vara obegripliga, att barnen inte involveras eller att deras berättelser inte tas på allvar. Det är tydligt att deras berättelser har varit viktiga för de förslag som nu läggs fram.

Elin Wernquist är mest nöjd med förslaget om barnombud.

– Trots att vi har goda system på plats, så vet vi att barn faller mellan stolarna och far illa. Hittills har de inte haft någon funktion att vända sig till för att få praktisk hjälp. Man måste göra mer för att leva upp till Barnkonventionen. Jag tror att det kommer att göra skillnad i utsatta barns liv.

Är där några förslag som du saknar?

– Det finns några områden som man bedömt behöver utredas mer och därför inte finns med nu. Det gäller bland annat barns ställning i frågor och mål om vårdnad, boende och umgänge.

– Det gäller också barns processbehörighet. Där har vi olika åldersgränser för när de får initiera eller överklaga ett ärende. Inom socialtjänsten får du ansöka eller överklaga från det att du är 15 år. Inom andra områden får man inte det förrän man är 18. Den frågan har man inte gått vidare med här, eftersom den behöver utredas mer sammanhållet.  

Del av större arbete

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) understryker att det pågår ett större arbete med att stärka barns rättigheter, så varje förslag i utredningen kommer att behöva vägas mot helheten. Hon menar att det därför är för tidigt att säga om något, eller i så fall vilka, av förslagen som hon tror kommer att bli verklighet.

– Arbetet med en ny socialtjänstlag är oerhört viktigt här, att gå från ett reaktivt arbete till att jobba förebyggande tillsammans med polis, skola och så vidare, säger hon till Altinget.

Hon nämner också den lagrådsremiss om skyddat boende, som regeringen lade nyligen.

– I dag ses barn bara som medföljande till sina föräldrar, inte som en egen person med egna rättigheter. Det skriver vi nu fram, där barn får egna beslut kopplade till sig där de får rätt till skola, rätt till sjukvård, rätt till fritidsaktiviteter.

– I dag när de inte har det, så lägger kvinnor ibland sitt eget liv i pant för att säkerställa att barn får del av de rättigheterna. Dessutom är Lex Lilla hjärtat en viktig fråga för mig, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Välkomnas överlag

Reaktionerna från barnrättsorganisationer har överlag varit positiva.

”Vi understryker betydelsen av att barn som står utan stöd från sina vårdnadshavare eller andra vuxna i sin närhet har ett stort behov av oberoende barnombud som ger stöttning i kontakt med myndighetsaktörer”, skriver SOS Barnbyar på sin webbsida.

”Rädda Barnen är mycket positiva till de förslag som läggs fram och vill särskilt lyfta vikten av att regeringen går vidare med utredningens förslag om att Sverige ska förbinda sig att följa det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

”ECPAT ser särskilt positivt på utredningens förslag om att Sverige ska ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen”, skriver de i ett inlägg på Linkedin.

Kritik från sakkunniga

Samtidigt har två sakkunniga skrivit ett särskilt yttrande, där de invänder mot både ställningstagandet och bedömningsunderlaget. Det är Victor Hagstedt, kansliråd på Utrikesdepartementet, och Charlotte Roth Olanders, departementssekreterare på Justitiedepartementet.

De skriver: ”Ett skäl som i stället tycks väga tungt för utredningens ställningstagande är symbolvärdet och förväntansbilden från ett antal aktörer om att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet”.

De påpekar också att fler likasinnade länder med hög trovärdighet i frågor som rör mänskliga rättigheter har valt att inte ratificera det tredje tilläggsprotokollet. Norge röstade nej så sent som i höstas, även Nederländerna och Island har valt samma väg.

Altinget har försökt nå de sakkunniga för en kommentar.

* Artikeln har rättats då det tidigare stod att barnkonventionen antogs som lag 1990.

anders@altinget.se