Danmark: Tolv gånger dyrare att hantera privata fondmedel än generella anslag

Roke Clausens nyutkomna avhandling heter ”Det nya finansiella landskapet för frivilliga sociala organisationer” och har lagts fram vid samhällsvetenskapliga institutionen vid Roskilde universitet. Han är också direktör för Landsorganisationen for Sociale Tilbud (LOS).

– Några av kraven är formalistiska och handlar om otroligt tunga procedurer, några av dem är byråkratiskt slöseri. Administrativt slöseri och överstyrning sänker effektiviteten, säger han till den danska nättidningen Impact Insider.

Administrativ upprustning

I takt med att fondmedlen ökar i betydelse så tvingas de sociala organisationerna att stärka sin administrativa kapacitet. Men de små organisationerna har inte muskler för att göra det och då kan man åtminstone i Danmark se hur fonderna föredrar långsiktiga samarbeten med stora aktörer i civilsamhället.

Med tanke på att de flesta organisationerna i Danmark är ganska små, så innebär detta att man hade behövt en finansieringsstruktur som är anpassad efter det, menar han.

– De mindre organisationerna måste inse att det är dyrt att vara fattig, även när det gäller kostnaderna för att tjäna pengar, säger han till Impact Insider.

Projektfinansiering alltid dyrare

Altinget har inte hittat någon motsvarande studie i Sverige. Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige, har läst Impact Insiders artikel. 

– Projektfinansiering, oavsett om den är privat eller offentlig, kostar alltid mer än verksamhetsstöd, säger hon till Altinget.

– Det kostar med ansökan, kontroll och uppföljning. Artikeln lyfter intressanta aspekter, som att det kan slå mot små organisationer som inte klarar av en stor kravapparat, säger Charlotte Rydh.

Tre k som kostar

Mads Roke Clausen säger i intervjun att kontakt, kontrakt och kontroll kostar.

– Han säger att den som delar ut pengar kan effektivisera och sätta upp metoder för kontroll som är mindre komplexa. Han är något på spåren där, som man borde kunna vidareutveckla, säger Charlotte Rydh.

Bra när man testar nytt

Hon menar samtidigt att både fondmedel och generella stöd fyller en funktion.

– Generellt är det bättre med verksamhetsstöd, men när man ska testa något nytt så är projektfinansiering perfekt. Sedan kan man utvärdera, se vad som fungerar och vad som inte gör det. Men ska man gå vidare, då behövs ett generellt stöd.

Hur ska man som social civilsamhällesorganisation förhålla sig till detta?

– När du söker medel är det viktigt att lägga tiden på de fonder och stiftelser vars krav stämmer överens med de mål din organisation har. Sedan är det viktigt att visa på att man har förmåga att genomföra och följa upp. Sedan kan man ställa krav tillbaka på finansiären.

Hur då?

– Om fonder som delar ut pengar vill ha återkoppling, så bör de finansiera det med. En del gör det, men andra gör det inte. Och då blir det problem för då är det någon annan som ska betala det. Inom forskningen talar man om en ”starvation cycle”. Genom att underfinansiera återrapportering och utvärdering så svälter man organisationerna.

Från fondernas håll, kräver de för mycket administration och återkoppling?

– Det är svårt att säga, för det varierar mellan fonder och givare. Så frågan man bör ställa sig blir: ”Är det relevanta krav?” Ibland kan stiftelser och fonder – precis som staten – vilja reglera för mycket. Det viktigaste är att se till att vi får effekt på det vi gör. Att vi utvärderar och skruvar på det som inte fungerar, säger Charlotte Rydh.

anders@altinget.se