Ekobrottsmyndighetens expert ser korruptionsfaror med fritidskortet

Sara Persson är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten. Hon ser en risk med hur den digitala tjänsten för införandet kan komma att utformas, enligt den delrapport som E-hälsomyndigheten lämnade i maj.

Stort fokus ligger där på att värna den personliga integriteten i kombination med att det ska vara enkelt att använda.

– Det är omständigheter som gör att man, enligt vår erfarenhet, inte bygger in tillräckliga möjligheter att förebygga felaktiga utbetalningar och kontrollmöjligheter, säger hon till Altinget.

Ska nå utsatta områden

Fritidskortet för barn och unga lanserades av socialminister Jakob Forssmed (KD) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) den 5 april. Tanken är att reformen särskilt ska nå barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll och ge dem större möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

Regeringens satsar 50 miljoner under 2023 för att myndigheterna ska ta fram en infrastruktur för reformen. Under de kommande två åren beräknas den kosta 792 miljoner per år.

Socialminister Jakob Forssmed (KD):

– Det fanns en modell som E-hälsomyndigheten arbetade med, men den är inte längre aktuell. Det här är en ny förmån och därför finns riskanalysen med i uppdraget redan från början. Det är till exempel därför vi säger att de föreningar som kan komma ifråga ska ha en långsiktig och seriös verksamhet, säger han till Altinget.

Hur långt har ni kommit vidare sedan E-hälsomyndighetens delrapport, och vad är i så fall de stora förändringarna?

– De arbetar på sitt uppdrag och prövar flera modeller för att hitta en säker lösning som uppfyller de olika kraven. En viktig del av detta är att det ska vara en trygg lösning som inte är möjlig för kriminella att använda sig av, säger Forssmed.  

Sara Persson betonar att hon inte är emot att barn och unga får en aktiv fritid, men säger samtidigt att det är många variabler som har gjort att de ser en risk.

Du säger ”Vi ser en risk.” Är ni flera som har reagerat på samma sätt?

– Ja, vi är flera personer som arbetar på olika myndigheter som intresserar oss för att motverka ekonomisk brottslighet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet som har tittat på delredovisningen, säger Sara Persson.  

– För att det ska bli en reform med legitimitet, bli hållbar över tid och avsedd effekt, så är det jätteviktigt att det verkligen är föreningar som bedriver verksamhet för barn och unga som verkligen är i verksamheten som får ta del av medlen. Då måste vi säkerställa att det inte blir ett system som kriminella kan utnyttja.

– Vi måste ha med det perspektivet från början, hur hindrar vi kriminella från att utnyttja det här?

Behöver vikta kontroll

Hennes farhåga är att regeringen inte ska ha viktat möjligheten till kontroll mot andra aspekter av förslaget.

– Vi har väldigt hög serviceskyldighet i Sverige. Det ska gå fort, det ska vara enkelt – och det utnyttjar kriminella. Vikta lite mot kontroll, speciellt där vi ser stora risker. Och bygg in det från början, säger Sara Persson.

Jakob Forssmed säger att de har löpande kontakt med myndigheter.

– Inte minst Försäkringskassan, med sitt stora kunnande gällande kriminella upplägg och erfarenhet av att förhindra fusk, bistår E-hälsomyndigheten i arbetet. Vi har fått redovisat olika möjliga problem och eventuella risker.

Innebär det att ni har landat i en specifik lösning nu?

– Nej, det här är ett pågående uppdrag, säger han.

Jakob Forssmed påpekar också att det i uppdraget står att ”Försäkringskassan ska bistå E-hälsomyndigheten med kunskap och stöd om hur systemet bör utformas för att motverka risken för felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet och hur kontrollfunktionen bör utformas”.

Sara Persson säger att hon är medveten om detta och att om förslaget fortfarande håller på att utformas.

– Jag hoppas att man i det fortsatta arbetet är intresserade av att ta del av de iakttagelser jag och andra gjort så att systemet redan från början kan byggas för att minska risken för att användas på ett brottsligt sätt, säger hon.

anders@altinget.se