Han vill att utredningsförslag testas innan de hamnar i betänkande

Försöksverksamhetskommittén är mitt inne i sitt arbete, men redan nu gör utredaren Anders Teljebäck (S) en reflektion kring utredningar i allmänhet. ”En iakttagelse vi har gjort, men ännu inte har skrivit om, är att man borde bedriva försöksverksamhet med en del av de förslag man tittar på under tiden som en utredning pågår”, säger han.

Den 1 mars går tiden ut för möjligheten att föreslå verksamheter som ska ingå i Försöksverksamhetskommitténs del två: försök som kräver författningsändringar. I november presenterades delbetänkandet över förslag som inte kräver författningsändringar.

– Många gånger blir det konstigt att lagförslag inte provas i verkligheten med en försökslagstiftning innan de ska genomföras fullt ut. Därför borde fler utredningar använda sig av försöksverksamhet, säger Anders Teljebäck till Altinget.

Om detta landar i ett konkret förslag i slutbetänkandet kan han ännu inte säga. 

SKR entusiastiskt

Utredningen har inte väckt något större medialt intresse. Men en del av den politiska pop-terminologin förekommer. Samskapande, testpiloter, sektorsöverskridande samverkan – bara för att nämna tre. 

– Folk har nog lite svårt att greppa vad vi gör. Det är en ovanlig utredning. Men SKR är väldigt entusiastiska. Vi går hand-i-hand, och utan dem hade vi inte varit i närheten av där vi är nu, säger Anders Teljebäck.

Teljebäck är även ledamot i SKR:s beredning för samhällsbyggnad.

För att räknas som försöksverksamhet ska den, enligt utredningen:

  • syfta till ny kunskap som leder till ökad kapacitet
  • bedrivas i en verklig avgränsad miljö
  • vara avgränsad i tid

Det har tidigare efterlysts ett centralt stöd för sociala utfallskontrakt och investeringar, kan det vara aktuellt?

– Vi har inget uppdrag att föreslå det, om man med centralt stöd menar pengar. Men vi har iakttagit att det finns behov av någon form av organisering för att jobba med investeringar och andra försöksverksamheter där man får ihop stat-kommun-region. Vad det blir i slutändan kan jag inte säga nu, säger Anders Teljebäck.

Vad tänker ni kring civilsamhället, där mycket social innovation har skett historiskt sett och där samverkan med det offentliga och näringslivet blir allt vanligare?

– Civilsamhället kan spela en viktig roll i försöksverksamhet. Samarbete med kommun och region kan utveckla både den offentliga verksamheten och olika organisationers arbete.

Finland ska inspirera

Anders Teljebäck nämner också att de kommer att besöka Finland och Norge som har hunnit längre på området. Till exempel finns ”Försöksfinland”, ett spetsprojekt för försökskultur direkt under statsrådets kansli. Det lanserades under den tidigare statsministern Sipilä (C), med målsättningen att Finland ska bli världsledande på innovations- och försöksmiljö 2025.

Hittills har de fått ett 50-tal förslag på försöksverksamheter som kräver författningsändringar.

– Nu jobbar vi fram en ”shortlist” med cirka tio inom vård och omsorg, samhällsbyggnad och socialtjänst. Skälet till att vi sätter stopp den 1 mars är att slutbetänkandet ska överlämnas i december, och då måste arbetet med betänkandet vara färdigt i oktober, säger Anders Teljebäck.

Beslutskedja: Försöksverksamhet i kommuner och regioner

3/11
2021
11/3
2022
11/11
2022
22/2
2023
10/8
2023
14/12
2023
14/12
2023
14/12
2023
14/12
2023
18/12
2023
15/4
2024

Forrige artikel Ett år med massflyktsdirektivet – ”Dags att hitta långsiktiga lösningar” Ett år med massflyktsdirektivet – ”Dags att hitta långsiktiga lösningar” Næste artikel S pressar regeringen och SD om demokrativillkoren S pressar regeringen och SD om demokrativillkoren
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.