MP och Almega kritiska när Samhall ska utredas

Almega serviceföretagen var snabbt ute och kommenterade direktiven till den utredning om statliga Samhall AB som presenterades i fredags.

– Det är bra att målgruppens behov av stöd ska utredas vilket vi hoppas kan leda till att bolagets uppdrag anpassas efter den tilltänkta målgruppen. Samtidigt bör en central del i utredningen vara att säkerställa att Samhalls verksamhet inte utgör en osund konkurrens med näringslivet, säger deras näringspolitiske chef Fredrik Östbom i ett pressmeddelande.

Måste följa regler och ramverk

Altinget ställde en fråga om det till Johan Pehrson.

Konkurrensverket har visat att Samhall lägger underbud vid upphandlingar, men det ingår inte i direktiven att utreda. Övervägde ni att ta med det?

– Samhall i dag och Samhall i morgon kommer att vara bundet av de regler och de ramverk som Konkurrensverket slår fast. Det är helt avgörande. Där ingår att man inte får använda det ganska omfattande statliga stödet till att lägga underbud, säger han till Altinget.

Det är en ganska väntad utredning. Inte bara för att finansminister Elisabeth Svantessons (M) statssekreterare Lars Hjälmered tidigare har sagt till Altinget att det skulle bli förändringar. Utan också för att både målgruppen och verksamheten har förändrats så pass mycket sedan Samhall bolagiserades 2002.

• Typen av funktionsnedsättningar har förändrats i målgruppen. Färre av de anvisade har rörelsenedsättningar, medan det har blivit vanligare med kognitiva funktionsnedsättningar.
• Tyngdpunkten i Samhalls verksamhet har flyttats. Tidigare låg den på industriproduktion i bolagets egna verkstäder, men i dag domineras den i stället av tjänsteproduktion, ofta i kundernas egna lokaler.

{{toplink}}

Särskilda utredaren Malin Danielsson (L) sammanfattar de många uppdragen i direktiven (se faktaruta längst ned) till tre punkter.

– Först att kartlägga och organisera målgruppen så att vi träffar rätt målgrupp på arbetsmarknaden, säger hon till Altinget.

– Den andra delen handlar om anvisningsprocessen. Hur, när och var man får stöd. Och hur det ska gå till för att vi ska få rätt personer dit och att det inte ska ta för lång tid.

– Den tredje handlar om statens samlade styrning. Det pekade både RR och Statskontoret på, att här behöver man vara tydligare. Inte minst i samhällsuppdraget. Där hoppas jag kunna ge input till regeringen, säger hon.

Riksrevisionen efterlyste styrning

Riksrevisionen riktade i en uppmärksammad granskning kritik mot både regeringens styrning och Samhalls styrning och organisation hade satt affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga.

Har Samhall varit för fokuserade på affärsmässigheten?

– Man kanske har tittat mer på den ekonomiska delen än på samhällsuppdraget. Men det här går att förena på ett vettigt sätt och nu är det vår uppgift att hitta hur man gör det, säger Malin Danielsson.

Miljöpartiets Leila Ali Elmi är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och talesperson i integrationsfrågor. Hon påpekar att Samhall redan har utretts.

– Jag ser inte några nya direktivsmål som ska leda till några nya kunskaper. Problematiken är redan känd. Riksrevisionen tittade på styrningen och organiseringen från både regeringen och från Samhall, samt relationen till Arbetsförmedlingen, säger hon till Altinget.

Vinstkravet

Hon är kritisk på fler punkter.

– Regeringen struntar i en central fråga. Samhall har fokuserat för mycket på den affärsmässiga delen av uppdraget. Det finns en konflikt mellan kravet på vinst och kravet att skapa utveckling för den målgrupp Samhall är ämnad för.

När Leila Ali Elmi får uppläst för sig vad Malin Danielsson säger, att det är utredningens uppgift att titta på hur man kan förena den ekonomiska delen med samhällsuppdraget, så är hennes kommentar:

– Att säga en sak och göra en annan har blivit något av Liberalernas paradgren. Om regeringen verkligen vill detta så skulle det synas tydligare i direktiven.

– Det är intressant att man tittar på merkostnadsersättningen. Samhall har ett samhällsuppdrag. Jag är rädd för ett scenario där vi privatiserar Samhall, och jag tror inte att det är rätt väg att gå.

Samhalls vd Sara Revell Ford välkomnar utredningen. Hon beskriver deras uppdrag som komplext och påpekar att det i dag innehåller såväl begränsningar som målkonflikter.

Vilka?

– En av dem är att vi ska skapa jobb på en konkurrensutsatt marknad, vi ska finnas i hela landet och erbjuda en bredd av arbetsuppgifter. Men vi kan inte hitta på jobb utan är beroende av hur det lokala näringslivet ser ut, säger hon till Altinget.

– En annan sak är att alla bolag behöver arbeta långsiktigt för att utvecklas. Den ekonomiska konstruktion som Samhall vilar på möjliggör inte det i tillräcklig utsträckning. Merkostnadsersättningen ligger fast, den är inte indexerad. Samtidigt har vi kostnader som ökar automatiskt. Som nu när inflationen är hög och löneökningarna kraftfulla. Vi ska heller inte säga upp personal vid arbetsbrist, säger Sara Revell Ford.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 24 mars 2025.

anders@altinget.se