MP om kritiserade statistikförslaget: ”Vi vill inte ha något slags religionsregister”

Riksdagsledamoten och den migrationspolitiska talespersonen Annika Hirvonen har drivit på för så kallad jämlikhetsdata i flera år. Genom att samla kunskap om olika grupper vill Miljöpartiet belysa den strukturella rasismen och annan diskriminering.

– Så länge du inte har hårda fakta så är det lätt för motståndare att vifta bort saker som anekdoter och enstaka fall. När du får den systematiska kunskapen då blir det uppenbart för fler att det finns strukturella problem som behöver lösas, säger hon till Altinget.

Inför Miljöpartiets kongress i Örebro i helgen ville partistyrelsen att SCB skulle få i uppdrag att vägleda enskilda offentliga verksamheter i hur man kan samla in kunskap om bland annat etnisk tillhörighet och religion. Vänsterpartiet tog ett liknande beslut för snart sex år sedan. 

Men att samla information om människors etnicitet och religion är kontroversiellt. Annika Hirvonen är själv noga med att betona att det inte rör sig om något liknande polisens hårt kritiserade, och olagliga, romregister.

– Vi vill inte ha något slags religionsregister, eller rasregister. Det förekommer massa sådana här medvetna eller omedvetna missuppfattningar, säger hon.

MP landade till slut i att Diskrimineringsombudsmannen skulle få ansvaret i stället för SCB, och etnisk tillhörighet och religion ströks för att ersättas med formuleringen ”alla diskrimineringsgrunder”. Kongressen förtydligade även att syftet är att synliggöra rasism och följa utvecklingen på gruppnivå.

Enkätundersökningar ska enligt partiet byggda på frivillighet, anonymitet och självidentifikation. Ytterligare en rad lades till som inte var en del av partistyrelsens förslag: ”Jämlikhetsdata ska inte i något sammanhang innebära registrering av en enskild eller identifierbar person”.

– Det handlar inte om att knyta det till individer överhuvudtaget, utan aggregerad anonymiserad data på gruppnivå, säger Annika Hirvonen.

Om man kommer från ett annat land men känner sig som svensk, vad ska man uppge i enkäten då?

– Det beror helt på vad det är för sammanhang. Studerar vi anti-semitiska hatbrott eller afrofobiska hatbrott, det får man utforma utifrån vad syftet med undersökningen är.

Ni vill använda datan för att jobba mot diskriminering, ser du någon risk för att uppgifterna används för andra syften?

– Så är det förstås att man kan använda kunskap på olika sätt. Vi har ju sett en ganska livlig diskussion till exempel om brottslighetsstatistiken. Jag tror att kunskap alltid i grunden är viktig och värdefull, sen kan folk missbruka kunskap för olika syften men då problemet någonting annat, säger Hirvonen. {{toplink}}

miol@altinget.se