Kristina Ljungros: Öppet mål för partierna i friluftspolitiken

På vissa sätt har friluftslivet hamnat i fokus. Under coronapandemin fick många upp ögonen för naturen omkring sig och nyligen startades ett friluftspolitiskt nätverk i riksdagen.

Dessutom bekräftar Naturvårdsverket för Altinget att de kommer skicka nästa utvärdering av friluftslivsmålen till regeringen den 15 december. Den senaste kom 2019.

Vill dubblera anslagen

Men Kristina Ljungros saknar ett helhetsgrepp.

– Vi är inte ett eget politikområde. Inget parti har ett friluftspolitiskt program, men de flesta har ett idrotts- och kulturpolitiskt program, säger hon till Altinget.

I sina förslag till förändringar i friluftspolitiken föreslår de en dubblering av anslagen. (Se faktaruta längst ned.)

Är det realistiskt, med tanke på det svåra samhällsekonomiska läget?

– Ja. Har vi råd att inte sätta fler i rörelse? Bland elvaåriga tjejer är det 14 procent som rör sig enligt den rekommenderade nivån, bland killarna är det 24 procent. På vintern rör vi oss ännu mindre. Det här är en gigantisk folkhälsoutmaning. I dag är alternativen allt för få. Många tänker på idrott eller gym, men alla tilltalas inte av det. Ska vi få ut fler måste instegen vara lättare, säger Kristina Ljungros.

Får en tjugondel av idrotten

Hon påpekar att friluftslivet får en tjugondel av de anslag som idrotten får i budgeten. De resurserna räcker inte för att få till det folkhälsolyft som Sverige skulle behöva.

– Få 30-åringar börjar med konståkning. Förutom att friluftsliv är billigt så kan du fortsätta med det livet ut.

Tror du att riksdagens friluftspolitiska nätverk kommer innebära att ni lättare får gehör för era synpunkter?

– Alla politiska initiativ som lyfter friluftsfrämjande arbete är en väg framåt, och det viktiga är att det är mer än ett parti. Sedan löser inte ett riksdagsnätverk allt.

{{toplink}}

– För 20 år sen var 80 procent av barn och unga ute varje vecka. I dag är det 50 procent. Många tror att det måste handla om fjällresa och paddling, men vi lyfter äventyret runt knuten. Vi hjälper med vad och hur man packar, vart man tar sig och vi ger kunskap om allemansrätten.

Kan fritidskortet bli till någon hjälp?

– Ja, men problemet är att regeringen inte har planerat för hur vi organisationer ska rusta oss. Vi har redan kö till aktiviteter som mountainbike, skidor, klättring och så vidare. Om vi inte får resurser för att förbereda, till exempel att utbilda ledare, så går det heller inte att ta emot fler deltagare.

Kristina Ljungros menar att regeringen har låst sig vid individen. Att det visserligen är rätt tänkt att få in fler barn- och unga i föreningslivet.

– Men tittar man på hur många möjligheter som i dag finns att erbjuda kultur och idrott, så är diskrepansen stor.

– Två friluftsorganisationer toppar förtroendeligan. Det parti som vill göra politik av det här har öppet mål, säger Kristina Ljungros.

anders@altinget.se