Rekordmånga folkomröstningar på valdagen

Den 9 juni kan 7,9 miljoner svenskar gå och rösta i EU-valet. Samtidigt arrangeras folkomröstningar om lokala frågor i 8 av landets 290 kommuner, flest någonsin på en EU-valdag enligt Altingets genomgång. I Lomma får kommuninvånarna dels ta ställning till om kommunens beslut att bygga en ny gymnasieskola och ett kommunhus ska upphävas, dels om mer pengar ska skjutas till kommunernas förskoleklasser. 

För Söderhamn är det tredje gången invånarna nu ska ta ställning till om ny vindkraft ska byggas i kommunen. Även i Orsa kommer en folkomröstning hållas om två vindkraftsprojekt. I grannkommunen Mora handlar det i stället om planerna på en ny högstadieskola, idrottshallar och kultur- och fritidsverksamhet ska bli av.

Bråk om frågan

På valdagen ska Uppsalaborna få säga sitt om kommunens översiktsplan och bostadsbyggandet i staden. Beslutet att hålla folkomröstningen fattades av S, MP, V och stödpartiet Utvecklingspartiet Demokraterna (UP). Omröstningen har kritiserats från flera håll där särskilt frågeställningen, som omformulerats i ett försök att göra den tydligare för invånarna, varit i skottgluggen.

– Ja, frågeställningen är lite av en, eller hela folkomröstningen är ju något av en cirkus som vi kallar det, säger Therez Almerfors (M), första vice kommunstyrelseordförande, till Altinget.

Moderaterna har uppmanat invånarna att rösta blankt i folkomröstningen. De anser att den nuvarande formuleringen av frågan är komplicerad och gör det svårt för väljarna att fatta ett informerat beslut. 

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, pekar på utmaningen med att formulera en enkel fråga angående kommunens översiktsplan. Samtidigt betonar han att användningen av folkomröstningen i detta fall är ett av flera initiativ till medborgardialog från kommunens sida.

– Det är en komplex fråga och det är ett lite annorlunda sätt att använda folkomröstningar, men jag tycker att man kan kosta på att pröva det, säger Pelling till Altinget. {{toplink}}

Vill se fler folkomröstningar

Stefan Hanna, partiledare för UP, framhåller vikten av att involvera medborgarna i beslutsprocessen och hade själv helst velat se fler folkomröstningar.

– För oss är det viktigt att stärka demokratin och då är det här med folkomröstningar en viktig del i det, säger han till Altinget.

Att människor skulle ha svårt att förstå vad det är de röstar om tror han inte. Frågan i sommarens folkomröstning, om kommunen ska lätta på bebyggelseutvecklingen i staden för att planera för fler bostäder i andra tätorter, är tillräckligt begriplig, tycker han.

– Vår utgångspunkt är att människor inte är dumma i huvudet. De allra flesta förstår att det är en inriktningsfråga, säger Hanna. 

Artikeln fortsätter efter grafiken.

 

Rätten till kommunal hemtjänst

Invånarna i Nynäshamns kommun kan den 9 juni rösta om en ny hemtjänstorganisation bör behållas eller inte.

Den nya hemtjänstorganisationen har inneburit en delvis privatisering av hemtjänsten där den kommunala hemtjänsten endast omfattar centrala Nynäshamn.

Omorganiseringen beslutades i september 2023 efter ett förslag från styret bestående av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet var att förbättra hemtjänsten samt att komma till rätta med ekonomiska underskott samt hög sjukfrånvaro.

Men beslutet väckte stort missnöje.

– Medarbetare i hemtjänsten blev irriterade, oroliga och förbaskade över det här, säger Patrik Isestad (S) som är oppositionsråd i Nynäshamn.

Oppositionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten och frågan togs sedan på nytt upp i fullmäktige som beslutade att omorganisationen skulle genomföras från och med årsskiftet. Det fick anställda inom den kommunala hemtjänsten att starta en namninsamling för att driva fram en folkomröstning om saken.

– Olika politiska partier har anslutit sig till folkinitiativet och hjälpt, säger Patrik Isestad (S) till Altinget.

Kommunstyrelsens ordförande Marcus Svinhufvud (M) kritiserar folkomröstningen och menar att man röstar om fel saker.

– Vi har fått förtroendet att styra den här kommunen. Tycker de att den tidigare hemtjänstorganisationen var bättre, då kan de skriva det på sina affischer och torgföra det till nästa val om två år, säger han till Altinget.

Ett förakt mot demokratin

Den styrande majoriteten har sedan tidigare meddelat att det inte kommer att följa ett eventuellt ”nej” i folkomröstningen trots att en majoritet då motsätter sig den nya hemtjänstorganisationen.

– Det är ett förakt mot demokratin, säger Patrik Isestad.

Marcus Svinhufvud tycker i stället att själva folkomröstningen är ett demokratiproblem. Han menar att folkomröstningar borde hållas i frågor som inte kommit upp i valrörelser och som skär igenom höger-vänsterdimensionen. Om det då finns en osäkerhet i hur frågan ska hanteras kan det vara värt att lyssna in medborgarna.

– Jag tycker någonstans att det borde finnas mer av ett handslag mellan partierna. En större majoritet. Åtminstone 50 procent.

Annars kan folkomröstningen, enligt Svinhufvud, riskera att bli ett verktyg för oppositionen till att utmana den styrande majoriteten, vilket i slutändan kostar skattebetalarna.

– Det är inte rätt sätt att respektera demokratin. Jag tycker verkligen att det är låg nivå, säger han.

 

tiga@altinget.se, ilham@altinget.se