Riksrevisionen: Regeringen ger riksdagen otillräckliga underlag om biståndet

Riksrevisionen uppmanar regeringen att göra en översyn av biståndets uppföljning, utvärdering, rapportering och styrning. Myndigheten skriver att det ”utifrån regeringens rapportering till riksdagen är svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet”, och att det ”är oklart i vilken utsträckning resultaten bidrar till regeringens utformning av biståndet”.

Oklart hur resultaten används

Revisor Linnéa Åström Tolf påpekar att det inte är frågan om vilka långsiktiga effekter svenskt bistånd har bidragit till som Riksrevisionen har tittat på. De har undersökt om regeringens, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Sidas uppföljning och utvärdering av svenskt bistånds resultat är effektivt utformad.

– Mycket resurser läggs på att följa upp biståndet. Trots det får inte riksdagen tillräckliga underlag. Dessutom får resultaten en oklar användning i regeringens utformning av biståndet, säger hon till Altinget.

– Biståndets långsiktiga effekter är ett komplext område att utvärdera. Det är svårt – men möjligt. Framför allt: Den här typen av utvärderingar är resurskrävande, så man måste göra det selektivt och strategiskt. Därför säger vi att det måste finnas en systematik och ett strategiskt tänkande kring utvärderingen av de långsiktiga effekterna. Och regeringen behöver vara tydliga med om de förväntar sig att Sida ska hämta in och använda information om biståndets långsiktiga effekter.

Några av Riksrevisionens slutsatser:

• Uppföljningen av de enskilda biståndsverksamheternas resultat är ofta bra. Men när det gäller biståndets långsiktiga effekter är det sämre ställt.
• Det är oklart i vilken utsträckning biståndets resultat bidrar till regeringens utformning av biståndet.
• De resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt, då informationen om biståndets resultat inte används i tillräcklig utsträckning.
• Utifrån regeringens resultatredovisning går det heller inte att bedöma biståndets resultat mot riksdagens mål.

Om den sista punkten säger Linnéa Åström Tolf:

– Riksdagen får inte tillräckliga underlag för att bedöma detta, om biståndets resultat svarar mot biståndets mål.

Det är väl uppseendeväckande att vår lagstiftande församling får otillräckliga underlag?

– Den kritiken har en lång historia, vi redogör för delar av den i rapporten. Regeringarna har kontinuerligt förbättrat återrapporteringen. Men vi kan se att riksdagen återkommande efterfrågar en tydligare koppling mellan analysen av biståndets resultat och den politiska inriktningen. Granskningen bekräftar att den kopplingen fortfarande är otydlig, och vi ger förslag i rapporten på hur regeringen kan åtgärda detta.

Förbättringsområden

Riksrevisionen uppmanar regeringen att:

• utveckla nuvarande redovisning av biståndets resultat till riksdagen, och säkerställ att kopplingen mellan en analys av uppnådda resultat och politikens inriktning blir tydligare
• utformningen av biståndet i högre grad utgår från en analys av de resultat som har uppnåtts
• regeringens beställning av resultatinformation är koncentrerad till strategiskt viktiga områden så att den totala rapporteringen inte överstiger behovet
• förtydliga EBA:s och Sidas roller i att hämta in och rapportera om biståndets långsiktiga effekter.

Till Sida ger de följande rekommendationer:

• arbeta mer strategiskt och selektivt med utvärdering som verktyg för att hämta in information om långsiktiga effekter av insatser, portföljer, stödområden och strategier
• säkerställ att det finns förutsättningar för att följa upp och utvärdera långsiktiga effekter inom de insatser, portföljer, stödområden och strategier där Sida eller regeringen bedömer att det är relevant
• utveckla stödet till Sidas medarbetare när det gäller att bedöma när det är relevant att göra utvärderingar av insatser och strategier, och vad utvärderingarna i så fall ska fokusera på. Det blir särskilt viktigt när det gäller bedömningar av när Sida ska göra utvärderingar av biståndets långsiktiga effekter.

Till EBA:

• Se över styrande dokument så att det i alla delar är tydligt hur beslut ska fattas, och för att säkerställa att frågor om jäv och opartiskhet hanteras på ett korrekt sätt. 

anders@altinget.se