Så vill oppositionspartierna satsa på civilsamhället

Oppositionens vårbudgetar är nu lämnade. Även om det är regeringens vårbudget som med stöd av Sverigedemokraterna kommer att antas av riksdagen, så får man en fingervisning om vilken inriktning de respektive partierna vill se.

Socialdemokraterna  

Partiledare Magdalena Andersson berättade i sitt förstamaj-tal om att hennes parti vill satsa 700 miljoner kronor på ”sommarlovsaktiviteter med lunch”.

Under tisdagen berättade partiets finanspolitiska talesperson Mikael Damberg att de också vill satsa 50 miljoner kronor på Fritidsbanken.

– De gör en jättestor skillnad för ungdomar som annars inte har råd, sade Damberg under presskonferensen.

Mikael Damberg berättar att pengarna går direkt till kommunerna, viktade efter sociala utmaningar där de kommuner som har det tuffast får mer.

– Det är kommunerna som samarbetar med idrottsrörelsen, kultursektorn, biblioteket eller med scoutrörelsen. Så man har ju lokalt ofta i kommunerna idéer om sommarlovsaktiviteter. Nu kan man se till att fler ungdomar kan få kostnadsfria aktiviteter men också garantera matfrågan. För det är många kommuner som inte har råd att göra det, säger han till Altinget. 

Miljöpartiet

MP bygger vidare på den civilsamhällesmiljard som de lanserade i budgeten i höstas. Janine Alm Ericson, partiets talesperson för ekonomi, bistånd och jämställdhet, säger att de inte vill öronmärka pengarna.

– Utgångspunkten är att civilsamhället vet bäst vad de behöver för att stärka sina aktiviteter. Vi vill att miljarden ska gå till föreningsliv och övrigt civilsamhälle, säger hon till Altinget.

Janine Alm Ericson menar att man på det sättet undviker den ryckighet som dagens korta framförhållning, ofta med projektfinansiering, leder till.

– Det är viktigt att deras verksamheter finns på sikt och inte är projektbaserade. De behöver få möjlighet att bygga en bättre infrastruktur och nå ut mer. Det här gäller även för kulturarrangemang. Civilsamhället gör ett stort arbete med integration, hälsa och fritid.

MP uppmanar regeringen att upprätta en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag (ASF). De skriver också att stödet till folkbildningen ska ”värnas och stärkas”.

Centerpartiet

C avsätter 150 miljoner till civilsamhällesorganisationer som arbetar med människor i ekonomisk utsatthet, samt 50 miljoner för att hjälpa ukrainska flyktingar.

– Dels har civilsamhälle och föreningsliv varit kittet, de mötesplatser som är öppna och fria. Det är hembygdsföreningar, idrottsklubbar och andra som finns över hela landet. De har haft det tufft under pandemin så det finns eftersläpningar. Om det inte blir någon aktivitet så kanske jag inte betalar in medlemspris, bygdegårdar drabbas av höga elpriser, säger Catarina Deremar, kulturpolitisk talesperson till Altinget.

– Men det stora är att fler familjer har det tufft ekonomiskt, vi har fler och fler barn som inte kan vara med i föreningslivet. Civilsamhället hjälper dem i deras vardag och når dem direkt på ett sätt som inte alltid politiken kan göra.

Centerpartiet vill också höja ukrainska flyktingars dagersättning från 71 kronor till 132 kronor.

– Det är en ersättning som inte har höjts på länge, säger Catarina Deremar.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati bekräftar att de inte har några satsningar specifikt riktade till civilsamhället just nu.

– Inte i den här krissatsningen. Men våra åtgärder som tar bort lite av trycket på välfärden påverkar också civilsamhället. Vi hör från de delar av civilsamhället som har med fattigdomsbekämpning att göra att de är väldigt hårt pressade, säger han till Altinget.

Vänsterpartiet vill exempelvis skjuta till åtta miljarder kronor till regionerna under 2023, med tanke på vården. De vill också halvera biljettpriser i kollektivtrafiken.

– De efterlyser sådant som är inriktat på de hushåll som har det svårast och på att välfärden ska kunna göra sitt jobb. Så indirekt påverkar det civilsamhället på olika sätt, säger Ali Esbati.

anders@altinget.se