SD: ”Hyser inget agg mot Allmänna arvsfonden”

Regeringen har skickat en skrivelse till riksdagen om hur den ser på Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden.

Regeringen skriv att den ”…bedömer att underlaget för Riksrevisionens rekommendation om att inleda en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden delvis är ofullständigt. Slutsatsen bygger på ett begränsat granskningsunderlag, som omfattar endast en mindre del av systemet för Allmänna arvsfonden.”

Pengar ska hamna rätt

Men medan exempelvis Jonas Andersson, SD-ledamot i kulturutskottet, har krävt att Arvsfonden läggs ner, så är det enligt partiets kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson inte något absolut krav.

– Skrivningarna i Tidöavtalet är generella. Vi är kritiska mot den större delen av bidragspolitiken till civilsamhället men hyser inget agg mot Allmänna arvsfonden som koncept. Det centrala är att säkerställa så att inga medel hamnar hos kriminella, säger Christiansson till Altinget, och fortsätter:

– Generellt kan man säga att vi i SD inte stänger dörren för något. Det är heller inte så att vi nödvändigtvis ser att man måste lägga ned Arvsfonden. Det centrala är att man säkerställer att pengarna hamnar rätt.

Granskade endast projektstöd

Alexander Christiansson betonar att processen är i ett väldigt tidigt skede.

Regeringen skriver vidare att Riksrevisionens granskning ”…är dessutom begränsad till delar av beredningsprocessen för den granskade stödformen projektstöd. Detta är något som även Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen konstaterar i sitt gemensamma yttrande över Riksrevisionens granskning. Vidare anser Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen i sitt yttrande att Riksrevisionens slutsatser har dragits mot bakgrund av en ofullständig analys och ibland utan empiri.”

Det var den 5 mars i år som Riksrevisionen efter en granskning föreslog att Allmänna arvsfonden borde avvecklas och ersättas med ett mer robust system. Riksrevisionen fann att risken var stor för att fondens pengar skulle hamna i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer.

Dessutom ska såväl personer som organisationer i de bidragsfinansierade projekten vara kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt.

{{toplink}}

Kammarkollegiet hade dock allvarliga invändningar mot granskningen och slutsatsen, något som de framförde till Riksrevisionen innan den gick ut med sin rapport.

– Vi är förvånade över att slutsatsen att Allmänna arvsfonden bör avvecklas finns kvar. Det är ett långtgående förslag med tanke på att de bara har granskat delar av arvsfonden, sade Kammarkollegiets gd Anne Vadasz Nilsson till Altinget då.

{{toplink}}

Alexander Christiansson är försiktig med att peka ut en väg framåt.

– Samtalen ska påbörjas nu under hösten. Så det är alldeles för tidigt att säga något om vart vi är på väg, säger han.

– Förvaltarskapet skulle kunna ligga kvar hos Arvsfonden, men att man flyttar utdelningen och uppföljningen till en myndighet som har vana vid att hantera det. Men det är högst hypotetiska tankar. I förhandlingar har vi inte landat i någonting. Jag vet inte ens hur de andra i Tidösamarbetet ställer sig. Alla Tidöpartier ska samordna, och den processen är inte igång.

Två arvsfrågor i Tidöavtalet

Tidöavtalet har två formuleringar med bäring på frågan om Allmänna arvsfondens framtid. Dels ska myndighetens inriktning utredas, dels ska arvsrätten ses över. ”Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från Allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar.”

Regeringen har också tillsatt en arvsrättsutredning, där särskilda utredaren Amina Lundqvist senast den 29 augusti 2025 ska redovisa ett slutbetänkande där frågan om arvsrätt för kusiner ingår. Tidigare har Kammarkollegiet uppgett att en återinförd arvsrätt för kusiner skulle innebära att 60 procent av de arv som i dag hamnar hos Arvsfonden skulle försvinna.

anders@altinget.se