Skarp S-kritik efter regeringens besked om biståndsmiljard

I vårändringsbudgeten återförde regeringen 1,47 miljarder till biståndet. Men samtidigt används 82 miljoner i år och 893 miljoner nästa år för att hjälpa ukrainska flyktingar i Sverige. Enligt OECD:s så kallade DAC-regler, som slår fast vilka insatser som ryms inom begreppet bistånd, får givarländerna räkna flyktingmottagande som bistånd under första året. Men inte därefter.

Räknas inte som bistånd

I vårändringsbudgeten står det: ”Kostnaderna klassificeras inte som bistånd enligt biståndskommittén DAC:s regelverk eftersom de personer som omfattas av förslagen har befunnit sig i mottagningssystemet under en längre period än 12 månader.” Detta uppmärksammades av Concord Sverige, som samlar 82 civilsamhällesorganisationer.

– Utan att tveka verkar regeringen bryta mot OECD:s regelverk för vad som får räknas som bistånd. Deras regler är det ramverk vi har att röra oss med, säger Olle Thorell (S) till Altinget.

En regering är väl fri att utforma budget på det här sättet, bara det att den då kanske inte formellt kan bokföra insatsen som bistånd?

– Så kan man resonera. Men själva meningen med att överge enprocentsmålet och införa en summa på 56 miljarder per år i tre år var att det skulle bli förutsägbart. Biståndet skulle bli långsiktigt och alla aktörer skulle veta vad som gällde framåt. Det stämmer inte längre, säger Olle Thorell.

Han anser att det här bidrar till en ryckighet som en del av enprocentsmålets kritiker har hävdat blir resultatet när man sätter ett mål som är beroende av hur svensk ekonomi går som helhet.

– Om man tillför 1,47 miljarder i år och drar 893 miljoner nästa år, så blir det ryckigt. Det är ett klumpigt sätt att hantera målet. Och vi tycker fortfarande att det var ett misstag gå ifrån enprocentsmålet. Vi förstår att kostnaderna för ukrainaflyktingar måste hanteras, men det här är ett felaktigt och väl kreativt sätt att kringgå DAC-reglerna.

Skulle bli förutsägbart

När regeringen övergav biståndets enprocentsmål, så var det bland annat med argumentet att det skulle bli mer förutsägbart och lättare att följa upp. Tidöpartierna gjorde upp ett separat avtal om vad de kallade ”Bana för biståndet”.

Där infördes bland annat ett maxtak på åtta procent för avräkningar för flyktingmottagande. Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård hänvisar till just detta tak, när hon får frågan om regeringen nu frångår biståndsramen på 56 miljarder årligen.

– Biståndsramen ligger fast. Men sedan finns det en klausul i ”Bana för bistånd” om att vi kan använda upp till åtta procent av biståndet till avräkningar för flyktingkostnader. Ingen kan säga annat än att ukrainarna är flyktingar, även om de går under massflyktsdirektivet, säger hon till Altinget.

– Den oerhört svåra situationen, framför allt för kvinnor och barn, gör att vi tycker att det i högsta grad är motiverat – även om det inte är enligt DAC-reglerna. Sedan vet vi inte vad kostnaderna blir för året som helhet, för Migrationsverket har ännu inte räknat samman dem.

Även om man håller med om att situationen för de ukrainska flyktingarna bör förbättras, så är det här inte enligt DAC-reglerna. Då är det väl per definition inte bistånd?

– Nej, men vi menar att den situation som de ukrainska flyktingarna lever under är så behjärtansvärd att vi är beredda att använda de pengarna för att hjälpa dem. Vi har sagt max åtta procent till flyktingmottagande, och de här pengarna ingår i de åtta procenten menar vi, säger Gudrun Brunegård och fortsätter:

– Med tanke på hur mycket lägre flyktingströmmarna har varit och prognostiseras att bli, så tvivlar jag på att man kommer behöva göra anspråk på åtta procent. Det är vad vi såg resultat av redan nu i vårändringsbudgeten, när vi för tillbaka pengar som inte utnyttjades under 2023.

Men ni frångår väl i så fall de 56 miljarderna i ramen?

– Det må så vara. Vi har accepterat det för att möta den mycket svåra situation som de ukrainska flyktingarna lever under i Sverige i dag. Då ger vi dem samma rättigheter som asylflyktingar som inte har kommit via massflyktsdirektivet. Det är knepigt om man inte ger en ukrainsk mamma samma stöd som en mamma som har kommit från Kongo, säger Gudrun Brunegård.

Även S räknade av

Tidigare, socialdemokratiskt ledda, regeringar har gjort betydligt större avräkningar för flyktingmottagande än de åtta procent som nu ligger som maxtak. Till exempel när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina 2022.

Olle Thorell hävdar att det var skillnad.

– Vår hållning är att man ska vara restriktiv med avräkningar. När Ukraina invaderades kom prognoser om att det kunde bli uppemot 200 000 flyktingar som skulle komma inom några månader. Det ledde till stora avräkningar. Men i det läge vi var i då så hade vi behövt de resurserna. Det var en extrem situation. Det har vi inte nu. Då borde man kunna planera för hur man tar kostnaderna på ett bättre sätt än att låta biståndet ta hela smällen, säger han.

anders@altinget.se