SST tar höjd för demokrativillkor och ökade kontroller

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ber regeringen att höja anslaget med sammanlagt 30 miljoner kronor per år för perioden 2024–2026. Förväntade demokrativillkor och möjligheten att bättre kontrollera samfunden är två av skälen de anför.

I sitt budgetunderlag ber SST om en ökning med 25 miljoner kronor för stödet till trossamfunden och 5 miljoner kronor för att stärka den egna administrativa kapaciteten.

Myndigheten hänvisar bland annat till att de vill närma sig ”…de resurser som andra bidragsgivande myndigheter har för att följa upp och kontrollera statsbidrag.” Dessutom påverkar det försämrade säkerhetsläget myndighetens arbete. De behöver resurser för att bättre kunna stödja trossamfunden i deras delaktighet i totalförsvar och krisberedskap.

Isak Reichel är direktör och myndighetschef för SST.

Är ni sämre på kontroll och uppföljning än andra myndigheter?

– Det skulle jag inte säga, men vi har inte möjlighet att göra en lika detaljerad kontroll och uppföljning som andra har. Den vi gör är nog fullgod utifrån våra resurser. Men vi vill göra fler fördjupade kontroller, säger Isak Reichel till Altinget.

Vilka har ni jämfört er med?

– Vi har noterat att till exempel MUCF, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten har mer resurser för kontroll och uppföljning. De jobbar med lite liknande bidrag som vi gör. Vi upplever att det finns liknande förväntningar på oss, och vi är en liten myndighet.

Ny behovsprövning

SST nämner att förstärkta demokratikriterier troligtvis kommer att införas. Då kommer man att behöva pröva samtliga sökande trossamfund igen och dessutom förklara regelverket för dem.

Det låter som en ganska omfattande uppgift, räcker det med fem miljoner i ökning?

– Ja, i förstaläget. Vi utesluter inte att det behövs ytterligare pengar framöver men det här är också en fråga om hur mycket en myndighet kan växa. Vi fick tre miljoner i höjning för administration förra året. Med fem miljoner till skulle vi växa i hanterbar takt.

– Det är inte bara bidragsgivningen som motiverar ett höjt anslag, det handlar också om krisberedskapsfrågorna. Där får vi propåer från kommuner som behöver stöd. ”Hur ska vi jobba med trossamfunden?” Vi har svårt hinna med alla förfrågningar vi får.

Ni begär också en höjning på 25 miljoner på anslaget för stöd till trossamfunden. Varför?

– Anslagen har legat still i flera år och har därför i praktiken urholkats. Samtidigt har trossamfunden blivit större och fler. Så bidragsnivån har halkat efter i relation till antalet medlemmar.

– Sedan har inflation och höjda elpriser gett trossamfunden ökade kostnader. De tar också ett allt större ansvar i sociala frågor när människor vänder sig till dem. Även när det gäller att ta emot ukrainska flyktingar, säger Isak Reichel.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Efter turerna: Grönt ljus för ny omställningsorganisation Efter turerna: Grönt ljus för ny omställningsorganisation Næste artikel Förslaget: Svårare att ändra grundlagen Förslaget: Svårare att ändra grundlagen
Trots kritiken – myndigheter slås samman

Trots kritiken – myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med förslaget att slå samman Myndigheten för stöd till trossamfund med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Däremot kommer Konstnärsnämnden inte att inordnas i Statens kulturråd.