Förslaget: Svårare att ändra grundlagen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M), som innan han blev minister själv satt med i grundlagskommittén, tog på fredagen emot dess betänkande. De lagändringar som kommittén vill se bedöms kunna träda i kraft först om fyra år, efter nästa riksdagsval.

Även framöver vill grundlagskommittén, med ledamöter från alla riksdagens partier, att grundlagsändringar ska kräva två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Men från och med 2027 vill kommittén även att ändringarna ska ha större stöd i riksdagen. 

I stället för att det ska räcka med en enkel majoritet i riksdagen föreslår kommittén att det vid det andra riksdagsbeslutet ska krävas två tredjedelars majoritet. Grundlagskommittén vill även se ett krav på antalet ledamöter som närvarar vid besluten för att stärka beslutens legitimitet.

– Det är väldigt enkelt för mig att välkomna den här utredningen. Utan att föregripa den noggranna genomgång som ska ske är det min uppfattning att den rymmer väldigt viktiga steg, både för att förstärka skyddet för våra grundlagar och för domstolarnas och domarnas oberoende, säger justitieminister Gunnar Strömmer vid överlämnandet.

{{toplink}}

Enig kommitté

Grundlagskommittén med ordförande Anders Eka inledde sitt arbete 2020. För två år sedan lämnade kommittén ett delbetänkande om möjligheten att göra undantag från föreningsfriheten för terroristorganisationer. 

Alla ledamöter från de åtta riksdagspartierna står bakom de förslag som lämnades till justitieministern på fredagen. 

– Det är viktigt att betona det. Man kan se det som ett styrketecken för den svenska demokratin och det svenska politiska systemet, säger Anders Eka vid överlämnandet.

Kommittén föreslår även att Lagrådet, som i dag ska ges möjlighet att yttra sig vid ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen, också ska höras vid ändringar i regeringsformen.

Myndighet föreslås byta namn

I syfte att stärka domstolars och domares självständighet föreslår kommittén att en särskild bestämmelse om domstolarnas oberoende införs i regeringsformen.

Domstolsverket föreslås också få en mer självständig ställning i förhållande till regeringen, ledd av en styrelse och med det nya namnet Domstolsstyrelsen. 

Ansvaret för tillsyn över domstolar och domare föreslås vidare överlåtas Riksdagens ombudsman (JO) i stället för regeringens Justitiekansler, och vid utnämningen av domare ska regeringen i framtiden endast kunna välja en kandidat som nominerats till tjänsten. 

miol@altinget.se