Tidigare chef: Arbetsförmedlingen ger fel stöd till arbetslösa

Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén lämnade sin tjänst 2022 efter oenigheter med generaldirektören kring myndighetens prioriteringar. Enligt Sundén gav myndigheten fel stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Två år senare ser hon inga förbättringar. 

Annika Sundén var analyschef på Arbetsförmedlingen mellan 2016 och 2022. Efter oenigheter med ledningen om myndighetens inriktning valde hon i slutet av januari 2022 att lämna sin position. 

– Ett skäl till att jag slutade är att jag tyckte att det sätt som generaldirektören (Maria Mindhammar, reds. anm) bestämde sig för att driva verksamheten inte gynnade de arbetssökande. Framför allt de långtidsarbetslösa och de som står långt från arbetsmarknaden, säger hon i en intervju med Altinget.  

Enligt Annika Sundén började det som skulle leda fram till hennes avgång med reformeringen av myndigheten, som var en del i januariavtalet, och blev klar för drygt ett år sedan.  

– Den första formuleringen var på en väldigt övergripande nivå. Men det handlade om att Arbetsförmedlingen skulle använda sig av privata aktörer för arbetsförmedling. 

Myndigheten hade tidigare använt sig av privata aktörer för ändamålet, men då inte i samma utsträckning.  

– Nu skulle ju huvudinriktningen vara den. Samtidigt som Arbetsförmedlingen fortfarande skulle finnas kvar för personer som behövde annat stöd och hjälp. 

Fel stöd till långtidsarbetslösa

Under reformeringen utformades Rusta och matcha, en ny tjänst där Arbetsförmedlingen handlade upp externa aktörer. En allt större del av det stöd som de arbetslösa fick skulle nu komma från de här aktörerna. 

Parallellt med reformeringen av myndigheten pågick ett digitaliseringsarbete som sattes igång av tidigare generaldirektören Mikael Sjöberg.  

– Det som hände var att allt fokus hamnade på att uppfylla målen på hur många som skulle vara hos de här fristående aktörerna.  

Men Annika Sundén såg i stället att den nya tjänsten Rusta och matcha inte fungerade lika bra för alla arbetslösa.  

– För de som står långt ifrån arbetsmarknaden så är den här tjänsten inte det bästa. Rusta och matcha fungerar för en viss grupp av arbetssökande, personer som står lite närmare arbetsmarknaden. 

Enligt Sundén var Arbetsförmedlingens ledning medveten om detta, men valde trots det att anvisa personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden till Rusta och matcha.

– Det var det som jag tyckte blev så fel. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att stötta de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi hade ett projekt som hette Matchning från dag ett, jämställd etablering, som visade väldigt goda resultat på hur man kunde ge stöd till personer långt från arbetsmarknaden, som utrikesfödda kvinnor, säger Annika Sundén, som tillhörde dem på myndigheten som argumenterade för att metoden skulle implementeras i hela verksamheten och skalas upp. 

– Men det valde generaldirektören att inte göra.

Varför inte?

– Hon ansåg att resurserna inte räckte till. Det fanns en informell styrning från regeringen som angav hur många personer som skulle vara i Rusta och matcha. För att uppnå regeringens mål anvisades personer som inte lämpade sig för Rusta och matcha ändå till tjänsten. I stället för att få ett utvecklat stöd hos Arbetsförmedlingen som fungerar för den gruppen. 

Ingen förbättring

I dag arbetar Annika Sundén i en fristående roll. Hon är bland annat ledamot i Finanspolitiska rådet och i Delegationen för migrationsstudier. Det har gått två år sedan hon slutade på Arbetsförmedlingen, men hon tycker inte att myndigheten har blivit bättre på att stötta långtidsarbetslösa sedan dess.  

– Jag skulle säga att man inte gör någonting för det. Från vad jag ser är läget ungefär detsamma. Det är ett fortsatt fokus på Rusta och matcha. Det har inte utvecklats något enhetligt stöd till personer långt från arbetsmarknaden trots att vi har goda kunskaper om vad det skulle kunna vara eller hur en sådan metod eller ett sådant arbetssätt skulle se ut. 

Vad tror du är anledningen till det?  

– Det handlar dels om ledning och styrning på Arbetsförmedlingen där ledningen har valt att fokusera på Rusta och matcha på bekostnad av personer som står långt från arbetsmarknaden. Ledningen talar mycket om bristen på resurser, att man inte har möjlighet att utveckla stödet till långtidsarbetslösa.

– Sen tror jag att det har funnits en övertro på hur mycket som kan uppnås med digitalisering. Och att det finns personer i ledande ställning som driver digitalisering. För personer långt ifrån arbetsmarknaden är det viktigt att träffa en arbetsförmedlare, att få ett nära och intensivt stöd och det stödet måste utvecklas på Arbetsförmedlingen.

Nytt uppdrag

Altinget har sökt Arbetsförmedlingen som avböjer en intervju, men i ett mejl skriver presschefen Hans G. Larsson att myndigheten nu arbetar med årets verksamhetsplan och regleringsbrevet för 2024 där Arbetsförmedlingen bland annat fått ett nytt uppdrag att med egen personal, lokalt och regionalt, matcha dem som står långt från arbetsmarknaden till jobb.

”Det handlar om arbetssökande som varit arbetslösa i mer än två år och där matchningstjänsterna inte bedöms som tillräckliga i dagsläget.”

{{toplink}}

Forrige artikel Ny rapport: Unionen pekar ut brister i civilsamhällets arbetsmiljö Ny rapport: Unionen pekar ut brister i civilsamhällets arbetsmiljö Næste artikel Maria Mindhammar om kritiken: Våra resurser satte begränsningar Maria Mindhammar om kritiken: Våra resurser satte begränsningar
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.