Tre departement blir två – så ser skissen ut

En stor omstuvning har dragit i gång i regeringskvarteren. Vid årsskiftet är det tänkt att det ska bli klart.

Skissen är fortsatt inte omvandlad till faktisk plan. Men såsom det ser ut för stunden är huvuddragen något sånär klara, enligt miljödepartementets expeditionschef Egon Abresparr.

• Dagens miljödepartement tar så gott som helt och hållet klivet in i en ny kostym – och hamnar i nya klimat-och näringslivsdepartementet.
• Ett antal av frågorna i dagens näringsdepartementet hamnar också där.
• Samtidigt tar dagens landsbygdsministerfrågor klivet från näringsdepartement till ett eget departement, där det ska samsas med infrastrukturministerns portfölj.
• Dit går också delar av nuvarande bostadsministerns frågor från finansdepartementet.
• Samtidigt tar dagens energirelaterade frågor i infrastrukturdepartementet klivet till nya klimat- och näringslivsdepartementet.

Men att den nya indelningen skulle innebära att maktförhållandena förändras, avfärdar Abresparr.

– Ett vanligt missförstånd är att klimat- och miljöministerns portfölj underordnas energi- och näringsministerns portfölj i det nya departementet. Varje minister har sin portfölj på lika villkor och ska – för att regeringen ska kunna fatta sina beslut – komma överens med de andra ministrarna.

Enhetsutbrytningar inte aktuellt

Samtidigt kan den nya uppdelningen öppna för förändringar mellan vilka sakfrågor som hanteras under vilken minister. Men det ska inte vara aktuellt för det nuvarande Miljödepartementets frågor, enligt de indikationer som Abresparr fått.  

Det är exempelvis inte så att naturmiljöenheten ska in i det nya landsbygds- och infrastrukturdepartementet?

– Det har inte jag fått några signaler om alls, säger Egon Abresparr till Altinget och fortsätter:

– Min gissning är att det inte blir så.  

Så frågan är lite för tidigt ställd?

– Det är lite för tidigt. Men såsom det ser ut, så är det inga frågor som går till landsbygdsdepartementetet. Det kan vara någon detaljfråga kanske, men det håller vi på att fila på lite och ser på hur det kan bli. Men det är inga enheter som ska dit, nej.

Är det sagt att ni ska minska på personalen?

– Nej, inget sånt. Utan det som händer är att, när tre departement ska omvandlas till två departement, så kan det bli en viss överbyggnad som behöver ses över. Men det är alldeles för tidigt att säga vilken effekt som sammanslagningen kommer att få i de här bitarna.

Dubbelkörning?

Samtidigt har det i exempelvis i EU-förhandlingar funnits personal som på de nuvarande tre departementen som haft olika ingångar i frågor, men som nu hamnar under samma tak. Det rör allt från transportrelaterade ämnen som rör både klimat-, miljö- och infrastrukturpolitik, till detaljförhandlingar om hur exempelvis förhandlingen om skog- och marksektorns kolupptagningsförmåga ska beräknas inom Lulucf-förordningen. Men att expertisen ibland hamnar under samma tak, innebär inte dubbelkörning.

– Det som händer om det kommer till samma departement är att det blir lite mer internberedning på departementet. Men det är fortfarande beredning på tjänstemannanivå mellan de olika stadsrådens portföljer.

Uppdelningen, där det huvudansvariga statsrådets tjänstemän ska bereda frågan med de andra berörda statsrådens tjänstemän, kommer att fortsätta, enligt Abresparr.

– Då blir exempelvis klimatministern, och den minister som har skogsfrågor, berörd. Den beredningen kommer att behöva ske oavsett om vi sitter i samma eller olika departement.

Det kan också göra arbetet mer effektivt.

– Vi märkte ju att när energifrågorna var inne i miljödepartementet förra vändan det begav sig så blev beredningarna smidigare och det gick lättare att lösa ut frågorna. Så det finns ju fördelar med att sy ihop det. Det gör arbetet mer effektivt.

Men experterna kommer inte att förlora jobbet?

– Nej, nej, utan det finns alltid jobb att uträtta i Regeringskansliet. Och i de här frågorna kommer experterna att finnas kvar.

{{toplink}}  

jacob@altinget.se