Utredning om erkännande av unga ifrågasätts – ”Inte guldmedalj vi behöver”

Det var under en presskonferens på tisdagen som socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige som regeringens särskilda utredare. Hon ska ”analysera och lämna förslag på hur ett offentligt erkännande i syfte att uppvärdera unga personers engagemang och insatser i det civila samhället skulle kunna utformas”.

– Det är inte en guldmedalj vi behöver. Det som behövs är att man tittar på de hinder som finns för kunskapsutveckling, forskning och reformer av det offentligas förhållningssätt till det unga civilsamhället, säger Bartosz Stroinski, förbundsordförande på Vi unga till Altinget.

– Men det handlar också om vilka satsningar man gör. Vi tycker att de har identifierat rätt område och rätt utredare – men fel frågeställningar, fortsätter han.

Målet: få in fler

Såväl socialminister Jakob Forssmed som Charlotte Rydh förklarar de bakomliggande resonemangen.

– I grunden handlar det inte om erkännandet, utan om att få in fler i ett ideellt arbete. Erkännandet kommer som en bekräftelse, säger Charlotte Rydh till Altinget.

Är planen att instifta ett pris?

– Det blir upp till utredaren att titta på olika modeller. Vad har störst effekt? Men det skulle kunna vara en lokal ceremoni där ett antal unga personer som har uppnått det som krävs får en utmärkelse. Det blir ett sätt att värdera ”Ni har gjort något viktigt för samhället”, och att det blir något eftersträvansvärt, säger Jakob Forssmed till Altinget.

När Bartosz Stroinski blir ombedd att precisera vilka fler hinder för ungdomars engagemang som han ser, så svarar han:

– Ett av de tydligaste som både vi och de politiska partiernas ungdomsförbund ser är att vi inte får komma in i skolorna. Då kan vi inte rekrytera nya medlemmar. Ett annat problem är att många inte kan hyra lokaler om de inte är myndiga, eller vara offentliga företrädare, säger han.

Färre unga i föreningarna

Under presskonferensen sade Jakob Forssmed att föreningslivet ofta fungerar som en demokratiskola för unga, dessutom ger det nätverk som de senare får användning för i yrkeslivet.

Orosmolnet är en sjunkande andel unga som väljer att engagera sig som medlemmar i föreningar de senaste decennierna. Liksom utmaningar när det gäller att få unga att ta på sig ledarskaps- och förtroendeuppdrag.

– De ungdomar som är engagerade lägger mer tid på sitt engagemang än vad man gjorde förr. Men andelen som engagerar sig har samtidigt minskat, sade han.

Charlotte Rydh hoppas få användning av sin långa erfarenhet från ideell sektor, fundraising, filantropi och näringsliv.

– I dag är engagemanget ofta individuellt. Man är aktiv, man är intresserad av samhällsfrågor och vill göra saker. Men man vill inte in i det kollektiva. Jag tycker att det är ett kreativt sätt att hitta vägar för unga att bli mer intresserade av civilsamhället, säger hon.

Uppdraget ska redovisas den 9 augusti 2024.

anders@altinget.se