Kritik: ”Miljömärkning av finansprodukter urholkas”

I ett gemensamt uttalande varnar nu ett samarbete mellan bland andra Europeiska konsumentorganisationen Beuc och miljöparaplyorganisationen EEB för att hela EU:s Ecolabel-arbete kan förlora i förtroende om rådande förslag går igenom.

Jakob König, som leder initiativet Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter, är en av dem som analyserat förslaget till ny beräkningsformel som lagts fram.

– Våra simuleringar visar att en fond som investerar i företag med så lite som sex procent gröna intäkter i dag, och där företagen väntas ha ökat till tolv procent om fem år, får enligt formeln ett totalt grönt innehåll på över 40 procent och blir därmed godkänd för miljömärkning. Det är helt horribelt, säger Jakob König till Altinget.

Tanken med en gemensam miljömärkning inom EU för finansiella produkter är att göra det enklare för konsumenter att kunna placera sina tillgångar i verksamheter som bidrar till att stärka de miljömål som är i fokus inom taxonomin (se faktaruta).

För tillfället finns det flera frivilliga initiativ på marknaden, men metoderna som används för att nå upp till kraven som ställs skiljer sig kraftigt åt, vilket motiverar Bryssel till att ta fram ett gemensamt initiativ.

Flera bollar samtidigt

Parallellt med att detaljregelverken tas fram för vilka verksamheter som ska räknas som klimatvänliga inom taxonomin, pågår därför ett arbete med att ta fram detaljregler för hur miljömärkningen ska sättas upp.

Den stora frågan för tillfället är vilken beräkningsmodell på innehållet som ska användas för att en finansiell produkt ska kunna miljömärkas. Samtidigt ställs också frågan om vilken nivå av taxonomiinnehåll som ska räcka för att kvalificera sig.

Det råder något olika bilder av hur omfattande andel av den redan etablerade miljömärkta fondmarknaden som har ett innehåll som kan anses följa taxonomin. I de studier som lagts fram varierar andelen från några procent till strax över 30 procent.

Det är redan klart från början att det inte är aktuellt att märkningen motsvarar ett 100 procentigt taxonomiinnehåll.

– Som konsument vill du ju exempelvis egentligen inte köpa en avokado som är till hälften ekologisk. Men det är inte heller så lätt med finansiella produkter att ta fram en produkt som helt lever upp till kraven från början. Vi hoppas att man ska kunna sätta en nivå från början som sedan ska kunna höjas längre fram, säger Jakob König.

I det tidigare förslaget lades ribban på ett taxonomiinnehåll i portföljen på 18 procent, vilket miljöorganisationerna ansåg vara alltför lågt. För strax över två veckor sedan kom så ett nytt förslag som inledningsvis såg lovande ut från konsumentperspektiv, då andelen ökades till 40 procent.

”Kan bli flera fundra procent”

Men bakom det nya föreslagna kravet på ett 40-procentigt taxonomiinnehåll låg också en ny beräkningsmodell som nu alltså stött på patrull. Framför allt för att prognoser för de kommande fem årens förväntade tillväxt i de miljövänliga andelarna av ett bolag ska kunna staplas på varandra.

– Man ser bara på den relativa ökningen. Och sedan summerar man de procentuella ökningarna vilket gör att man väldigt enkelt hamnar på flera hundra procents total ökning. Det gör det ju väldigt lätt att nå kraven, säger Jakob König.

Avvaktande mottagande

Under onsdagen inleddes diskussioner kring förslaget mellan medlemsländernas representanter och experter från intresseorgan i den Europeiska miljömärkningsnämnden. Där var reaktionerna något avvaktande och det lyftes bland annat fram uppmaningar om att inte skynda fram med ett regelverket, innan dess att fler delar av taxonomins detaljregler är på plats. (Se faktaruta)

Det kom dock inte bara kritiska inlägg från miljö- och konsumentorganisationshåll. Fondbolagens paraplyorganisation Efama uttryckte också ett visst stöd till delar av de nya beräkningsgrunderna som lagts fram.

–  Jämfört med tidigare utkast står vi bakom ett antal delar i förslaget, särskilt när det gäller tröskelvärdet på 40 procent, som har mötts med kritik från miljöorganisationer. Men angående den förväntade intäkts-formeln har vi inte tagit ställning ännu, eftersom det är för tidigt i samrådsprocessen, säger en talesman på Efama till Altinget.

Svanen: Ett oerhört komplext arbete

Inspelen från miljömärkningsnämnden kommer nu troligen att skickas tillbaka till de mer tekniska diskussionerna, som pågår i ett annat forum. Där representeras Sverige av Per Sandell, som varit med att ta fram den frivilliga Svanenmärkningen för fondbolag.

– Det är ett oerhört komplext arbete att ta fram dessa kriterier som inte bara omfattar kriterier om taxonomin utan också uteslutningskrav – vad fonden inte får investera i – och eventuella undantag för till exempel energiföretag som är under snabb omställning, och där utöver många kriterier om ett aktivt ägarskap, röstning, rapportering och transparens, säger Per Sandell som till vardags på det statliga bolaget Miljömärkning Sverige.
Han fortsätter:
–  Det är svårt att hitta rätt balans – för tuffa krav leder bara till ett fåtal fondprodukter klarar kraven och ger det inget värde för den privata spararen. Å andra sidan ger för lätta krav inte heller något värde för spararen då det urholkar syftet med en märkning. I dagsläget ser det ut som man inte funnit den rätta balansen.

Bolund (MP): Ytterligare konsultationer väntar

För tillfället är tanken att förhandlingarna ska flyttas upp till politisk nivå i april nästa år, vilket är en sista hållplats innan kommissionen presenterar en delegerad akt. Hos den svenska regeringen har man inte satt ner foten hittills kring hur man ser på det senaste förslaget.

– Regeringen har inte hunnit analysera de senaste ändringarna i förslaget till kriterier för EU Ecolabel för finansiella produkter. Konsultationer med olika intressenter har skett löpande och inför den omröstning som preliminärt ska ske i vår kommer ytterligare konsultationer att ske, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Altinget.

jacob@altinget.se