Arbetsförmedlingen varslar hundratals anställda: ”Olyckligt”

Över 300 anställda blir av med sina jobb när Arbetsförmedlingen organiserar om. ”Det här är ju inte en ekonomisk fråga för oss”, säger Tove Elvelid, verksamhetsområdeschef på Arbetsförmedlingen, till Altinget.  

Befattningen beslutshandläggare tas bort på Arbetsförmedlingen. Det innebär att 320 anställda förlorar sina jobb. Tove Elvelid är verksamhetsområdeschef på Arbetsförmedlingen. 

– Det här är ju inte en ekonomisk fråga för oss. Det här är olyckligt på alla sätt och vis. För våra medarbetare som jobbar hos oss och fungerar bra i den här befattningen, för de kollegor som finns på arbetsplatserna och utifrån vår leverans som myndighet, säger hon till Altinget.

Arbetsförmedlingen tillsatte befattningen beslutshandläggare, som arbetar med en begränsad del av processen som en arbetsförmedlare gör vanligtvis, under pandemin.   

– Anledningen till det var att vi på kort tid behövde resursstärka vår organisation med fler personer eftersom vi fick en väldigt hög inströmning av inskrivna, berättar Tove Elvelid. 

Konsekvens av reformeringen

Men sedan nya förordningen som styr myndigheten började gälla i december 2022, uppfyller inte befattningen beslutshandläggare längre de krav som Arbetsförmedlingen har på sig.  

– Nu behöver processen se annorlunda ut och det bygger på att vi behöver integrera den arbetsmarknadspolitiska bedömningen i beslutsfattandet på ett helt annat sätt. Då uppstår en situation där den här befattningen inte kan användas.

{{toplink}}

Visste man att befattningen skulle bli tillfällig när den infördes?  

– Nej, det var inte utgångspunkten. Det var det som behövdes då och vi har kunnat jobba vidare utifrån de premisserna fram till att förordningsförändringen trädde i kraft.  

Inget motstånd från facket

När Arbetsförmedlingen 2020 införde befattningen beslutshandläggare mötte myndigheten motstånd från de fackliga parterna.  

– Det var inte en fråga där vi hade lika syn. Parterna tyckte inte det var ett klokt val av arbetsgivaren att införa den här befattningen, säger Tove Elvelid och fortsätter: 

– När vi nu hamnar i en situation där vi behöver göra förändringen så skulle jag säga att förhandlingen inte har haft några utmaningar att ta bort befattningen. Där delar vi bilden. 

Hälften i storstäderna

Nu påbörjas ett omplaceringsarbete där myndigheten tittar på förutsättningarna runt om i landet. Enligt Tove Elvelid är de anställda som innehar befattningen spridda i landet, men omkring hälften sitter i storstäderna.  

– Vi har större personalgrupper med den här befattningen i våra storstadsregioner och vi har mindre där det är glesbygd. Det är en ganska jämn spridning utifrån ett demografiskt perspektiv.  

Hur ser möjligheterna till omplacering ut? 

– Det är en utmanande situation och vi får göra det allra bästa utifrån att lyckas både omplacera i den mån det är möjligt och försöka hitta effektiva och kloka arbetssätt framåt, men det är en jättestor utmaning. 

– Det är svårt att ge någon indikation hur det kommer exakt bli med tanke på att det sker på individbasis. Omplaceringsutredningarna handlar om de här personernas kompetens, om de kvalifikationskrav som myndigheten har i att omplacera i olika typer av roller och tjänster. 

Hur ser ert behov ut av de befattningar som de här anställda skulle kunna gå till? 

– I den här frågan rör det hela myndigheten. Det ser lite olika ut inom olika verksamhetsområden och geografiskt. Det kommer givetvis styra hur omplaceringsutredningarnas utfall kan användas i den fortsatta planeringen. Vi har större behov på vissa ställen och mindre behov på andra. Det kommer också påverka hur många vi kan omplacera. 

Forrige artikel Oppositionens budgetoffensiv: ”Svenska staten är rik” Oppositionens budgetoffensiv: ”Svenska staten är rik” Næste artikel  S vill se skuldakut och startlån S vill se skuldakut och startlån
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).