Damberg ser ljust på svensk ekonomi – oppositionen mer bekymrad

Regeringen presenterade i dag vårbudgeten (med inriktningen på den ekonomiska politiken) och vårändringsbudgeten (med förslag på ändringar i den nu gällande budgeten). Ändringsbudgeten innehöll förslag på satsningar på totalt 35 miljarder. Fyra av dessa miljarder är det som budgetstriden till stor del kommer att handla om.

Det är kostnaden för förslaget om att höja pensionerna. Förslaget kom till på initiativ av Vänsterpartiet för att ge stöd till Magdalena Andersson som statsminister. Att det är med i budgeten gör att regeringen kan räkna med Vänsterpartiets stöd.

– Det här är ju en samlad produkt där den absolut huvudsakliga delen är vårt pensionsförslag. Vi kommer rösta för det, sen kommer vi säkert ha synpunkter i ett antal frågor som vi också kommer framföra i särskilda yttranden och i debatter, säger Vänsterns ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati till Altinget.

Osäker utgång

Men för att vårändringsbudgeten ska gå igenom krävs också att Centerpartiet stödjer den. I höstas valde partiet att lägga ned sina röster vilket gjorde att högeroppositionens budgetförslag vann. I dagsläget vill C inte säga hur partiet kommer att agera. Framför allt är partiet skeptiskt till just pensionsförslaget.

– Vi får titta på de alternativ som finns på bordet. Att runda pensionsgruppen och hitta på ett nytt sådant här garantitillägg är inte bra långsiktigt, säger Martin Ådahl till TT.

Lugn finansminister – trots hög inflation

I vårbudgeten där regeringen gör prognoser för den ekonomiska utvecklingen är den stora skillnaden jämfört med höstbudgeten att inflationsprognosen har skjutit i höjden. Enligt regeringens beräkningar så kommer inflationen (KPIF) att hamna på 4,6 procent under 2022. I den förra prognosen var motsvarande siffra bara 2,1 procent.

Men de kommande åren bedömer regeringen att den kommer att minska igen.

– Vår prognos är fortfarande att vi har tillväxt i ekonomin även om den justeras ner något. Vi ser en väldigt stark arbetsmarknad och prognoserna framåt ser väldigt ljusa ut, säger finansminister Mikael Damberg (S) till Altinget och fortsätter:

– Vi räknar fortfarande med att inflationen kommer att sjunka tillbaka nästa år. De flesta internationella bedömare gör samma prognos. Men skulle det visa sig att inflationen blir långvarig och biter sig fast så är vi i ett sämre ekonomiskt läge.

Orolig opposition

Oron för att inflationen biter sig fast på höga nivåer är större hos oppositionspartierna.

– Jag tror att inflationen är här för att stanna. Jag var orolig för det redan i höstas. Det är så mycket som förändras i ekonomin både på efterfråge- och utgiftssidan. Så det är svårt att se var det slutar, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson, till Altinget.

– Det finns en underliggande styrka i svensk ekonomi. Men skulle det här bli långvarigt och vi får räntehöjningar som gör att hushållen agerar på ett annat sätt så skulle vi också få förändringar i makrobilden som kan vara besvärliga, säger KD:s motsvarighet Jakob Forssmed till Altinget.

– Jag ser inte vad det är som skulle göra att den går ner. Vi har höga elpriser på grund av att vi lagt ned kärnkraften. Reduktionsplikten trissar ju upp dieselpriset. Det är de två faktorerna, el och bränsle, som trissar upp all annan inflation. Så då måste man lägga om politiken. Det går att göra men det är inget som finansministern sagt att han kommer att göra eller vill göra, säger Oscar Sjöstedt (SD) till Altinget.

Vill se annan politik

Gemensamt för partierna till höger är att de anser att det krävs en förändrad politik för att dämpa inflationen. Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed menar att det är tack vare riksdagen som regeringen har tagit initiativ hittills.

– Jag tycker att regeringens hantering hittills har varit alldeles för passiv. Vi har fått driva fram de här sakerna från riksdagen. Om regeringen fortsätter att inte göra tillräckligt och om det krävs så kommer vi att ta nya initiativ i finansutskottet. Men vi hoppas naturligtvis att vi ska få chansen att ta över så småningom, säger han.

– Man får den politik man beställer. Att vi har världens högsta bränslepriser är för att regeringen har tagit sådana politiska beslut. Det finns alternativa förslag. Vi ska bara vinna ett val först, säger Oscar Sjöstedt.

”Bakvänt resonemang”

Att regeringen har riktat direkta stöd till olika grupper både hissas och dissas av Moderaterna. 

– Vi måste underlätta för svenska hushåll. I den bemärkelsen ser jag att stöd är bra. Sen har man valt att dela ut bidrag. Man vill dela ut en tusenlapp till alla bilägare. Det är ett väldigt konstigt förslag. Det är väl bättre att göra det billigare vid pump? Så stötta hushållen ja, men att ha så höga skatter så att man måste betala ut bidrag till människor för att betala skatterna tycker jag känns som ett bakvänt resonemang, säger Elisabeth Svantesson.

johan@altinget.se