De ska se över lobbyistregister och partiers finansiering

Förra hösten framkom att fem av åtta partier försökt kringgå lagen om insyn i partiers finansiering. I en parlamentarisk kommitté ska partierna nu komma överens om hur lagen bör ses över. Lena Hallengren (S), Aron Etzler (V) och Fredrik Lindahl (SD) är några av de som nominerats att göra jobbet. 

I juni beslutade regeringen att ge en kommitté i uppdrag att se över finansieringen av politiska partier samt ett möjligt införande av ett lobbyistregister.

Bakgrunden till utredningen var bland annat en granskning gjord av Kalla Fakta som visade att representanter från fem av åtta partier på olika sätt försökt att kringgå lagen om finansieringen av politiska partier för att givarna inte skulle vara offentliga. 

{{toplink}}

Den parlamentariska kommittén som nu ska komma överens om hur lagen eventuellt ska ändras kommer att bestå av 13 ledamöter från samtliga partier och leds av ordförande Mats Melin. 

– Det är en viktig utredning som regeringen har tillsatt, säger Fredrik Lindahl (SD), vice partisekreterare för Sverigedemokraterna, som är en av dem som nominerats att ingå i kommittén, till Altinget. 

LO:s finansiering av S

Utredningen ska se över den befintliga lagen från 2018 om hur partier ska redovisa sin finansiering. Men en av punkterna i utredningsuppdraget handlar också om huruvida det bör införas särskilda krav på samtycke från medlemmar när det gäller ekonomiskt stöd till partier från organisationer på arbetsmarknaden. 

Sverigedemokraterna har sen tidigare varit kritiska till att fackförbund ger bidrag till partier, och detta är en viktig fråga för utredningen enligt Fredrik Lindahl.

– Det handlar om LOs finansiering direkt till Socialdemokraterna som parti. Där medlemmarna kanske inte får tillräcklig transparens eller möjligheten att påverka det, säger Fredrik Lindahl (SD). 

Han menar att upplägget inte är demokratiskt hållbart. 

– Själva syftet med ett fackförbund är ju inte att finansiera politiska partier och politiska valrörelser eller politiska organisationer. Utan fackets syfte är att företräda arbetstagarnas position, säger Fredrik Lindahl (SD). 

Sverigedemokraterna var ett av de partier som ingick i Kalla Faktas granskning och när det gäller öppenheten av hur partierna finansieras är Fredrik Lindahl (SD) beredd att titta närmre på ändringar. Samtidigt som han menar att öppenheten inte får slå mot enskilda sympatisörer och väljare. 

– Det ska inte bli så pass höga krav på redovisning att det blir en form av åsiktsregister. Enskilda privatpersoner som vill lämna ett mindre belopp i syfte att stödja sitt parti ska inte känna att man blir registrerad eller tvingas redovisa varför man lämnar ett par hundralappar, säger han. 

Enbart skattefinansiering

Eva Edwardsson (L), hovrättsråd och kommunpolitiker i Uppsala, som är den enda nominerade att ingå i kommittén från Liberalerna, är också positiv till en ökad transparens mot allmänheten när det gäller partiernas finansiering. Även om hon menar att det inte bör vara en total transparensen.

– Då kanske de privata bidragen helt uteblir och då har vi politiska partier som är helt skattefinansierade, säger hon till Altinget.

Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler (V), som är en av två nominerade från Vänsterpartiets enda post i kommittén, vill inte gå in på detaljerna i sakfrågorna innan det att nomineringarna är klara och utredningens arbete inletts. Men han säger till Altinget att Vänsterpartiet generellt tycker att frågan om partiers finansiering är viktig framförallt för hindra korruption bland partier.  

– Vi kan se att det finns en glidning idag där man hittar olika sätt att kringgå det här, säger han och hänvisar till Kalla Faktas granskning där Vänsterpartiet var en av de partier som inte försökt kringgå syftet med lagen. 

Etzler (V) säger att fokus i utredningen bör ligga på den påverkan från pengastarka aktörer snarare än enskilda personer och att intresset för att aktörer att påverkar politiker ökar. 

– Ju mer av det som tidigare har varit statligt eller kommunalt ägt som vi privatiserar, ju mer risk finns det att de här intressena vill påverka politiken, säger han. 

Positivt om lobbyingregister 

Frågan om införande av ett lobbyingregister, som utredningen också ska se över, har pågått länge men avfärdats både i Demokratiutredningen 2000 (SOU 2000:1) och i 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5)

Sverigedemokraterna är öppna för att införa ett lobbyingregister. Men även här krävs ett balanserat förslag menar Lindahl (SD). 

– Om man som privatperson vill påverka sin politiker ska man inte känna att man blir registrerad eller att det finns en systematiserad registrering av kontakter, säger han. 

Även Eva Edwardsson (L) även ”försiktigt positiv” till ett så kallat lobbyingregister, men ser även här att behovet av transparens måste vägas mot ett visst mått av integritet. 

– Har man krav på fullständig transparens kanske det finns personer som inte vågar närma sig politiker, säger hon. 

Socialdemokraterna har avböjt intervju angående kommittén. 

 

Beslutskedja: Utredning: Förstärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier, Dir. 2023:88

20/6
2023
21/6
2023
18/8
2023
29/8
2023
20/3
2024
17/5
2024
15/2
2025

Forrige artikel Statskontoret ska granska Jämställdhetsmyndigheten Statskontoret ska granska Jämställdhetsmyndigheten Næste artikel Socialdemokraterna föreslår skattesänkningar i höstbudgeten Socialdemokraterna föreslår skattesänkningar i höstbudgeten
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).