Debatt: Stoppa att Postnords tryckeri snedvrider konkurrensen

SLUTREPLIK. Det är knappast lämpligt att utnyttja den marknadsdominans som kommer av att man under flera hundra år byggt upp en verksamhet under monopolskydd, skriver Ravindra Parasnis, vd för Grafiska företagen.

Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen


Postnords koncernchef Annmarie Gardshol framhåller i sin replik att hon vill att den kommande postlagsutredningen ska ha en bred ansats. Det är ett besked vi välkomnar. Gardshol konstaterar mycket riktigt att för att titta framåt måste man också vara tydlig med hur verkligheten ser ut. Då måste utredningen rimligtvis titta på Postnords vitt förgrenade verksamhet och utreda konsekvenserna av denna.

Tydligt avgränsat

Gardshol påpekar att Postnords uppdrag är att vara lönsamt och agera på marknadsmässiga villkor, samt att bolaget ska tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i alla Sveriges delar, lönsamma som olönsamma.

Så långt är allt korrekt. Postnords samhällsuppdrag – att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten – innebär att samla in och dela ut brev och paket som väger upp till 20 kilogram. I detta uppdrag ingår dock varken tryckeri, print- eller kuverteringstjänster.

Det vi motsätter oss är att Postnordkoncernen ägnar sig åt sådant som faller utanför ramen för deras uppdrag och att de genom sin dominerande marknadsposition snedvrider konkurrensen.

"Rimligt att sälja tillgångar"

Nyligen kom Postnord med beskedet att man säljer sitt dotterbolag Postnord termo, den del av koncernen som är verksam inom dagligvarulogistik i norra Sverige. Postnord menar själva att det är ett strategiskt beslut för att ”öka fokus på kärnverksamheten, det vill säga brev- och paketverksamheten”.

Tryckeriaffären som inryms i dotterbolaget Strålfors är inte heller kärnverksamhet. Hur Strålfors passar in i Postnords nya strategi, med ökat fokus på just detta, är ytterst oklart.

Gardshol ställer sig frågande till hur en avyttring av Strålfors skulle minska Postnords förluster. Ett enkelt svar på detta är att har man akuta likviditetsproblem är det rimligt att sälja tillgångar som inte är nödvändiga för att utföra samhällsuppdraget.

Konkurrensskadliga rabatter

Det stämmer att Grafiska Företagens medlemmar vill ”slippa konkurrens av Strålfors”. Konkurrens av den sorten är nämligen inte önskvärd.

Postnords integrationsrabatt, som uppgår till så mycket som 25 procent av produktionskostnaden per brev, erbjuds enbart Strålfors kunder.

Våra medlemsföretag har alla förutsättningar att tillhandahålla exakt samma service till Postnords kunder som Strålfors har. Upprepade gånger har man erbjudit sig att göra alla de anpassningar Strålfors gör för att på så vis också bli berättigade till samma rabatt, men alltid mötts av kalla handen.

Enda möjligheten att få rabatten är att Postnord är ens ägare. Detta är en orimlighet vars konsekvens kommer att bli utslagning av mindre privata tryckerier.

Viktig principiell fråga

Detta är måhända inte olagligt men knappast ett lämpligt sätt att utnyttja den marknadsdominans som kommer av att man under flera hundra år byggt upp en verksamhet under monopolskydd. Varför staten ska äga ett av Nordens största tryckerier och tillämpa en prissättning som slår undan benen för privatägda tryckerier är och förblir en viktig principiell fråga.

Det är också därför som den kommande utredningen måste anlägga ett bredare perspektiv och reda ut vad som är Postnords uppdrag och vad som inte är det.

Beslutskedja: Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten

12/2
2020
21/2
2020
28/2
2020
17/4
2020
29/5
2020
5/6
2020
11/6
2020
1/10
2020
27/1
2021
3/2
2021
5/2
2021
12/2
2021
17/2
2021
17/2
2021
19/2
2021
24/2
2021
30/1
2023
31/1
2023
1/2
2023
3/6
2023
8/11
2023
14/6
2024
25/6
2024
25/6
2024
9/12
2024

Forrige artikel Polfjärd (M):  Ändrad beskattningsrätt försämrar europeisk konkurrenskraft Polfjärd (M): Ändrad beskattningsrätt försämrar europeisk konkurrenskraft Næste artikel Kivra: Ygeman och Baylan –  värna digital infrastruktur Kivra: Ygeman och Baylan – värna digital infrastruktur
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).