Ett år efter Qatargate – ”Ett missat tillfälle”

Det var den 9 december förra året som Bryssel vaknade upp till nyheten att polisen gripit flera personer kopplade till EU-parlamentet, misstänkta för att ha tagit emot mutor från Qatar och Marocko. Bland dem som nu åtalats för bland annat korruption och pengatvätt finns en av parlamentets vice talmän, grekiska Eva Kaili, belgiske parlamentarikern Marc Tarabella och italienske ledamoten Andrea Cozzolino. Alla tillhörde den socialdemokratiska partigruppen, men har sedan dess stängts av från sin grupp. I räder beslagtog polisen dessutom över 1,5 miljoner euro som fanns i påsar och resväskor.

 – Jag kunde inte för mitt liv begripa att sådant här kunde pågå, säger EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) till Altinget.

– Jag hade hört att det finns massor med lobbyister som bjuder på middagar och champagne men att det skulle handla om rena kontanter i påsar hade jag aldrig kunnat tänka mig.

Själv var Al-Sahlani med om ett märkligt möte med en av de misstänkta, Eva Kaili. Mötet skulle ha handlat om Iran men i stället pratade Kaili i 25 minuter om att Qatar borde få visumfrihet till EU.

– Det blev ju väldigt konstigt när hon bara pratade om Qatar. Jag sa till henne ju mer du pratar desto mer korkad framstår du.

Den rättsliga processen mot de misstänkta pågår ännu. De åtalades försvarsadvokater har hävdat att det funnits oegentligheter i utredningen, vilket har skjutit upp rättsprocessen.

Ny arbetsordning för parlamentariker

Sedan skandalen uppdagades har en rad åtgärder vidtagits. Mest konkret var att Europaparlamentet i september röstade igenom nya regler för sin arbetsordning i syfte att stävja korruption och utländsk påverkan.

Bland annat gäller, sedan 1 november, att ledamöterna måste offentliggöra alla möten de har med intressegrupper eller representanter för andra länder, som rör parlamentets verksamhet.

Frivilligorganisationen Transparency International, som bekämpar korruption, är dock inte nöjda.

– Vi tyckte att detta var ett missat tillfälle eftersom åtgärderna inte var tillräckliga i förhållande till skandalen, säger Shari Hinds, policyrådgivare inom Transparency International, till Altinget. 

Hon lyfter fram att de nya reglerna innehåller en del positiva nyheter som att det nu finns en skyldighet för ledamöterna att deklarera sidoinkomster men samtidigt menar hon att man på vissa områden till och med har tagit ett steg bak. Sedan tidigare måste ledamöterna deklarera om de bedriver någon avlönad sidoverksamhet. Nu gäller det bara när den totala ersättningen för en ledamots externa verksamhet överstiger 5 000 euro brutto per år.

Man har också infört flera nya bestraffningar men de är, enligt Shari Hinds, ändå inte tillräckliga. Ekonomiskt kan ledamöterna på sin höjd förlora rätten till dagsersättningen från EU-parlamentet i upp till sextio dagar. Men Transparency International skulle vilja se böter på upp till 5 000 euro. 

 – Vårt förslag syftar till att öka sanktionerna så att de blir verkligt avskräckande. Många tidigare fall har visat att nuvarande sanktionsnivåer inte är tillräckliga för att avskräcka från framtida oegentligheter.

Parlamentariker själva ska utreda

Deras främsta invändning är dock att den enda kontrollmekanism som finns är en rådgivande kommitté som ska utses av EU-parlamentets ordförande och utgöras av åtta parlamentariker. Här hade Transparency International i stället velat se en extern och oberoende granskning av EU-parlamentarikernas aktiviteter.

– Vi bör ha en oberoende instans som kan granska, kontrollera, övervaka efterlevnaden och vidta sanktioner i händelse av överträdelser, säger Hinds.

Abir Al-Sahlani är däremot ganska nöjd med de nya reglerna.

– Våra medborgare behöver veta vilka som har påverkat oss och hur vi har fattat beslut. Där tycker jag att man har gjort ett bra arbete med att öka transparensen. Vi som ledamöter måste göra en ny redovisning av situationer där vi kan hamna i jäv och det tycker jag är helt rätt och rimligt.

Hårdare regler är hon tveksam till.

– Det spelar ingen roll vad vi gör. Vill du begå brott kommer du hitta sätt att göra det. Det är väldigt få ledamöter som vill begå korruption så vi kan inte straffa alla andra och göra deras arbete omöjligt för att det finns några rötägg.

Att den rådgivande kommittén utgörs av parlamentariker tycker hon är rimligt.

– Som sagt: vi är inte en korrupt institution. De allra flesta är emot det Eva Kaili gjorde. Och då tycker jag inte man kan behandla hela institutionen som om den vore korrupt.

Kommissionens förslag på etikorgan

Utöver Europaparlamentets egna regler presenterade EU-kommissionen i somras ett förslag till ett etikorgan som ska skapa riktlinjer för förhållningsregler för alla EU-institutioners representanter och anställda. Förslaget möttes av stark kritik, bland annat av stora delar av EU-parlamentet, för att etikorganet inte var tänkt att ha mandat att utreda eller bestraffa de som bryter mot reglerna.

– Systemet bygger återigen på självutvärdering – ingen kontroll, ingen tillsyn, inget oberoende, säger Shari Hinds.

Förhandlingar mellan kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet för att avgöra etikorganets framtid pågår och förväntas bli klara innan årsskiftet.

Altinget har sökt de svenska Socialdemokraterna för en kommentar i och med att de åtalade ledamöterna tillhörde deras partigrupp, men de har uppgett att de inte hann svara inom tidsfristen.

natacha@altinget.se