Utredarens förslag: Sätt generaldirektörer i karantän

För fem år sedan infördes karensregler för statsråd och statssekreterare. De innebär att under tolv månader efter att de avslutat sitt uppdrag krävs klartecken från en särskild nämnd, karensnämnden, för att få börja ett nytt jobb.

Nu ligger en utredning på civilminister Erik Slottners (KD) bord som föreslår att även de politiskt sakkunniga i ministrarnas stab bör omfattas av övergångsregler. ”Det är inte ovanligt att politiskt sakkunniga lämnar Regeringskansliet och övergår till kommunikations- eller pr-branschen, som därigenom får tillgång till ett värdefullt nätverk och kunskap om den offentliga förvaltningen som företaget kan dra nytta av.” skriver utredaren Karin Almgren i sitt betänkande.

Men enligt förslaget ska de inte ingå i samma system som ministrar och statssekreterare, utan det ska finnas möjlighet att göra bedömningar från fall till fall beroende på arbetsuppgifter och villkoren ska endast gälla i sex månader.

PR-byrån: Spelar inte någon större roll

Lars Fresker är ordförande för Offentliganställdas förhandlingsråd. Han tycker att förslaget låter klokt.

– Det känns inte orimligt. Politiskt sakkunnig är ett så speciellt uppdrag, säger han till Altinget.

Patrik Westander är vd för PR-byrån och har anställt en rad tidigare politiskt sakkunniga genom åren. Han ser inte att de restriktioner som föreslås skulle innebära något hinder för Westander vid rekryteringar.

– Det spelar inte någon större roll för oss om en person var politiskt sakkunnig på Regeringskansliet för två veckor sedan eller för ett år sedan. Det vi söker är generell kompetens kring politiska processer, säger han till Altinget och fortsätter:

– Vi söker inte affischnamn, utan politiskt sakkunniga och pressekreterare, sådana som har skött mycket av det politiska hantverket.

Generaldirektörers jobbyte en risk

Men utredaren föreslår också att generaldirektörer och andra statliga myndighetschefer, exempelvis landshövdingar, ska lyda under samma karensregler som statssekreterare och ministrar. Detta då de ”har en sådan befattning att denna i sig kan medföra risk för intressekonflikt vid en övergång till privat verksamhet”.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, tycker förslaget är bra, men hade gärna sett ännu mer.

– Att man nu föreslår att även myndighetschefer ska ingå är ett svar på vårt förslag från år 2021. Men vi hade nog helst sett att man även inkluderade cheferna som är precis snäppet under det översta skiktet, såsom överdirektörer, länsråd, vissa säkerhetsfunktioner, säger han till Altinget.

Reglerna ska, enligt förslaget, gälla vid övergång till det privata näringslivet. Det vill säga om personen ska till en organisation, annan statlig verksamhet eller en kommun eller kommunalt bolag behöver inte karensnämnden blandas in. Däremot bör en anställning vid ett bolag med statligt ägande prövas, anser utredningen.

Att införa karensregler för generaldirektörer som byter jobb är i linje med en uppmaning från Europarådets antikorruptionövervakningsorgan Greco från år 2005. Det följer också en rekommendation i en drygt tio år gammal rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Svängdörr i staten).

I direktiven, utredningen tillsattes av S-regeringen och förra civilministern Ida Karkiainen (S), hänvisas till Grecos och ESO:s synpunkter på det svenska regelverket – eller snarare bristen på regelverk.

Fler anställda vid myndigheter kan beröras

Förutom förslaget om karensregler för generaldirektörer lägger utredaren även fram ett förslag på en övergångsreglering som kan användas av statliga myndigheter som villkor vid vissa anställningar, framför allt höga chefer men även andra nyckelpositioner där den anställde kan sitta med mycket information som kan innebära en intressekonflikt vid ett jobbyte.

Här är tanken att möjligheterna till restriktioner vid jobbyte ska gälla i sex månader, med undantag för försvarsområdet där förslaget är tolv månader. Prövningen vid en övergång ligger inte på en nämnd, utan på arbetsgivaren. Ulrik Åshuvud tycker att det är en intressant modell utredningen lägger fram.

– Jag bedömer att metoden är bra, men det krävs att den slutliga lagstiftningen tydliggör att det är på specifika roller man lägger övergångsrestriktioner. Det blir samtidigt ett sätt att medvetandegöra och att ställa krav på arbetsgivaren. Det blir tydligt att den här tanken ska man ha med sig, säger han.

Lars Fresker är både ordförande för Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) och förbundsordförande för Officersförbundet. Han är tveksam inför övergångsregler som ska omfatta alltför många och ser en risk för fler nackdelar än fördelar. 

– Det är klart det finns risk för korruption, men jag vet inte om det är de här förslagen som sätter stopp för det hela. Risken är att man gör staten mindre attraktiv som arbetsgivare. Jag tror att det är viktigare att arbeta i den andra änden, att stärka förvaltningskulturen för att minimera risken för korruption, säger han till Altinget.

 

{{toplink}}

johanna@altinget.se