Förslag på bättre beslutsunderlag kan matcha Tidöprioriteringar

Brister i konsekvensutredningarna bromsar ofta upp lagstiftningsarbetet. När oväntade konsekvenser inte uppmärksammats i tidigare skeden, kan exempelvis remissvar få som konsekvens att förslagen antingen hamnar i malpåse, eller kräver ytterligare utredningar innan de kan lämna regeringens bord.

Frustrationen hos parterna som är inblandade i lagstiftningsprocesserna har därför bubblat upp återkommande, och flera utredningar har pekat på behovet av förändringar. Och nu finns det också ett bud på hur dessa kan ros i hamn.

”Sverige placerar sig relativt väl i jämförelse med de nordiska länderna i OECD:s mätningar, men ligger långt efter föregångsländer som Storbritannien och Kanada” står det i förslaget från finansdepartementet, som bland annat samlar kraven för konsekvensutredningar i ett nytt gemensamt regelverk.

Tre frågor prioriteras upp

Bland annat föreslås att det ska bli krav på att utredningar tar reda på vilken påverkan som deras förslag får på näringslivets konkurrenskraft, klimatutsläppen och jämställdhetsarbetet. Om de inte gör detta, ska det motiveras, vilket är en skärpning av dagens regelverk.

Men förslaget innebär samtidigt att ett antal utpekade områden också försvinner i prioriteringslistan.

Det rör bland annat det brottsförebyggande arbetet, småföretagares villkor och arbetet för att nå de integrationspolitiska målen. Den prioriteringen stöter också på viss patrull bland remissinstanserna, där bland annat Brå trycker på att det brottsförebyggande perspektivet inte får tappas bort.

”Går lite mode i vad som anses viktigt”

Förslaget har tagits fram internt och det har inte fattats något regeringsbeslut när det skickades ut. Men Socialdemokraternas gruppledare i näringsutskottet Fredrik Olovsson, ansvarig statssekreterare när förslaget lämnade Regeringskansliet, har följt processen och menar att uppmaningarna från bland andra Brå också tas om hand om.

– I grunden är det så att man ska göra konsekvensanalyser av alla relevanta perspektiv. Det finns några, som behöver vara med i större utsträckning, och de nämns särskilt. Men det finns många andra relevanta perspektiv som ibland behöver finnas med. Så ska det vara, säger Olovsson till Altinget och fortsätter:

– Sedan ska man säga att det slarvigt uttryckt går lite mode i vad som anses vara viktigt. Men det här är punkter som vi tror ska leva över lång tid, och som är viktiga.

Men Olovsson trycker också på att regeringen i utredningsdirektiven fortsatt ska peka på andra perspektiv.

– Så förslaget är inte uttömmande på det sättet.

Men samtidigt innebär förslaget en omprioritering, och att man som utredare måste motivera om man inte analyserar de aktuella aspekterna.

Det är därför en skärpning av gällande regelverk, där samtidigt vissa frågor nedprioriteras. Olovsson ser dock ett viktigt motargument mot att peka ut fler områden.

– Det fanns ett resonemang om att gör man det här till listor med väldigt många frågor, så riskerar det också att bli en ganska dålig konsekvensanalys, och mer av en checklista. Det var ett perspektiv som lyfts i beredningen, där många såg att det riskerade att bli så, och samtidigt vara så ibland i dag. Man slarvar över de aspekterna, och det kan då leda till att man i nästa steg får göra en utredning till, och det blir mer jobb, så att man får försena införandet, svarar Olovsson.

Tillväxtverket förlorar viss makt

Olovsson trycker samtidigt på ytterligare aspekter i förslaget som är centrala, bland annat att Ekonomistyrningsverket skulle få ett samlat ansvar att tillsammans med relevanta myndigheter ta fram vägledningar för hur konsekvensutredningarna kan förstärkas.

ESV:s arbete har redan inletts på klimatområdet, då en vägledning tagits fram i samarbete med bland andra Naturvårdsverket.

Alla remissinstanser är dock inte glada för just det förslaget. Tillväxtverket, som snuvas på en del av ansvaret som de har i dag, vill i alla fall behålla ansvaret för metodutvecklingen på näringslivssidan.

– Det kan leda till högra kvalitet, och vi har redan nu jobbat i pilotprojekt med att stärka utredningskommittéer i det jobbet. För det är inte alltid den kompetensen finns i utredningarna, säger Olovsson.

Men vägledningarna blir samtidigt inte mer tvingande att ta till som utredare än vad de är idag?

– Jag tror ändå att man ska jobba med kvaliteter, och att underlätta. Man utgår ifrån att utredare vill göra ett bra jobb, och har regler kring det. Och sedan har man ett förhållningssätt att hjälpa utredningarna framåt.

Varför inte samma krav på regeringen?

Samtidigt föreslås inte att Regeringskansliet själva ska leva upp till de krav som ställs upp, vilket också är något som bland andra Tillväxtverket, Näringslivets regelnämnd och Svenskt Näringsliv påpekar bör gälla i ett eventuellt nytt regelverk.

– Nej, och det får man väl säga, att när man har tagit del av de analyser som har slängts ut i det senaste, så är det ganska slappt, kommenterar Olovsson.

Har inte ni också slängt ut några sådana?

– Ja, men de här sista som har kommit nu, det är bara dåligt. Den som rör kärnkraften, är bara en svag produkt.

Så varför föreslogs det inte att sätta samma krav på Regeringskansliet?  

– Det har att göra med att man ska ha stora möjligheter att agera snabbt själv.

Men där finns det också en undantagsskrivelse i de föreslagna reglerna, där kraven på konsekvensutredningar åsidosätts ”om det skulle innebära betydande negativa effekter för miljön, Sveriges säkerhet, liv, personlig säkerhet eller hälsa, eller risk för betydande ekonomisk skada om beslut inte fattas skyndsamt.”

Även här har Svenskt Näringsliv invändningar, och argumenterar för att betydande ska bytas ut mot ”allvarliga”, då det annars ”finns det en risk att för många situationer omfattas av undantaget.”

– Det är klart att det är viktigt att Regeringskansliet vinnlägger sig om att också göra sitt absolut bästa, och att man är en förebild, även om man inte lyder under samma piska, fortsätter Olovsson (S).

Klimat- och jämställdhetskrav möter motstånd

Svenskt Näringsliv anser, inte helt förvånande, att det inte är lika centralt att utöver näringslivsperspektiv också ställa krav på att klimateffekter och jämställdhetsfrågor som utgångspunkt ska konsekvensutredas. Den linjen upprepas också av fler remissinstanser.

Men samtidigt är frågan om just klimateffektsbedömningar något som är prioriterat i Tidöavtalet, och det är också något som den tidigare oppositionen ett flertal gånger kritiserat tidigare regering för. Frågan om effektbedömningar, och klimatnytta, är dock omtvistad.

Olovsson tror att förslagen har potential att överleva regeringsskiftet.

– Jag tänker ändå det. Det är kanske inte det första man tänker på när man kliver in i Regeringskansliet. Men rätt snart kommer man nog fram till att man vill genomföra politik, och få saker gjorda. För när detta inte funkar, så blir det ganska jobbigt politiskt också. Så att det blir rätt från början, och att man vet vad för effekter man kan vänta sig, det har betydelse.

Om det här var ett så viktigt förslag, varför lades det inte fram tidigare?

– Eftersom det ständigt var någon form av Coronakris eller krig, så blev det svårare att genomföra arbetet. Men den togs ut innan valet, eftersom det ändå ansågs viktigt att föra den här processen framåt, säger Olovsson.

Kinnunen: Lär diskuteras

SD:s Martin Kinnunen ser också han potential till att förslaget kan tas vidare av det nya regeringssamarbetet.

– Det borde den ju ha, och den borde tas upp i samarbetsprojektet så småningom, säger Martin Kinnunen, SD:s miljö- och klimatpolitiska talesperson och företrädare i EU-nämnden, till Altinget.

Men han menar samtidigt att frågan inte diskuterats ännu, vilket också är en uppgift som bekräftas från andra källor på Regeringskansliet.

Han påpekar även att frågan, i alla fall utifrån energi- och klimatsamarbetet mellan Tidöpartierna, ligger längre ner i prioriteringsordningen.

– Först i Tidö kommer de energipolitiska frågorna.

jacob@altinget.se