Han ska samla partierna om överskottsmålets framtid

Hetsiga diskussioner väntas när översynen av det finanspolitiska ramverket snart går in i ett nytt skede. Ordförande Hans Lindberg ska försöka ena partierna kring framtiden för statens sparande.

Hans Lindberg, vd för Svensk bankförening, har arbetat med ekonomisk politik i 30 år. Han var under en kort period generaldirektör för Ekonomistyrningsverket och mellan 2010 och 2014 var han statssekreterare hos den dåvarande finansministern Anders Borg.

I höstas fick han regeringens förtroende att leda den parlamentariska kommitté som ska se över överskottsmålet. Nu är det hans uppgift att försöka ena åtta riksdagspartier.

– Min ambition är naturligtvis att samla så många som möjligt av de här partierna i en gemensam bedömning, säger Lindberg till Altinget.

Överskottsmålet, som anger hur mycket staten ska spara, har sänkts vid flera tillfällen. Nu öppnar flera partier för att överge överskottsmålet för att få till större investeringar för alltifrån järnvägen och klimatsatsningar till välfärden. 

Men utspel i debatten ligger än så länge utanför det arbete Hans Lindberg och hans kollegor sitter med. Just nu jobbar dem med analyserna. De tittar på ramverket, den ekonomiska – och demografiska – utvecklingen och andra faktorer som kan påverka bedömningen av överskottsmålet. 

Diskussion efter sommaren

Kommittén, som består av 11 ledamöter, ses ungefär en gång i månaden och är än så länge på någorlunda neutral mark. Först efter sommaren börjar det hetta till rejält, tror Lindberg.

– Det är då alla bitar ska falla på plats.

Hans Lindberg är optimistisk kring kompromissviljan i kommittén, trots att flera partier redan har tagit ställning offentligt.

– I den här processen framkommer ny information under resans gång, och då har olika politiska partier möjlighet att inta olika positioner och kanske korrigera sina positioner beroende på hur beslutsunderlaget ser ut. 

Själv har Hans Lindberg en bakgrund i Moderaterna. Efter tiden på finansdepartementet under Allianstiden blev han partiets chefsekonom.

– Ja, jag är ju passiv moderat. Givet att jag har varit inne i det politiska systemet så förstår jag olika partiers utgångspunkter och som tidigare budgetstatssekreterare är jag van vid politiska förhandlingar, men samtidigt är jag inte inne i det politiska spelet. Så jag skulle säga att det är en väldigt bra bakgrund för den här typen av uppdrag.

Även Jens Henriksson, vd på Swedbank, som ledde den förra översynen hade en liknande bakgrund, som statssekreterare hos S-regeringen.

”Då har man gjort av med pengarna”

Utöver överskottsmålet ska utredningen även titta på om det finanspolitiska ramverket behöver anpassas för att få till ett bättre samspel mellan finans- och penningpolitiken. 

Lindberg är mån om att framhålla att det finanspolitiska ramverket fungerat väl för svensk ekonomi. Stabiliteten är god och till skillnad från många andra av länderna inom EU är Sveriges statsskuld på rekordlåga nivåer.

Ett argument för att överge överskottsmålet, menar bland annat Svenskt näringsliv som också vill att skuldankaret överordnas saldomålet. Det tror inte Hans Lindberg på.

– Skuldankaret skulle jag nog inte säga är lämpligt som ett operativt mål. Däremot är det betydelsefullt. Ett land som kommer över 60 procent i Maastrichtskuld får in EU-kommissionen i den finanspolitiska beslutsprocessen vilket i viss mån begränsar den nationella autonomin.

Även Hans Lindberg spelar dock ned betydelsen av överskottsmålet.

– Vi måste också ha perspektiv på vad vi diskuterar och förhandlar om. En statsbudget är på 1 200 miljarder. Så en första utgångspunkt för det politiska systemet är att göra bra grundprioriteringar inom den ramen. Sen vad vi exakt har som saldomål, då pratar vi kanske om några tiotals miljarder hit eller dit, säger Lindberg och fortsätter:

– Om man nu sänker överskottsmålet och använder pengarna till en permanent reform, då har man gjort av med pengarna helt enkelt. Det är inte så att det öppnas svindlande möjligheter.

Med om man inför ett underskottsmål, något som V vill se och även KD öppnat för, säger Lindberg att det behövs ”närmast en vindpust innan man fastnar i EU-kommissionens nät” då statsskulden ökar.

Kommittén har nu drygt sju månader på sig innan de ska lämna sitt betänkande till regeringen den 15 november. Hur det finanspolitiska ramverket ska se ut framöver återstår att se.

– Det är tänkt att fungera för alla typer av regeringar och är ingenting som ska förändras efter hur riksdagsmajoriteten faller ut efter ett riksdagsval. Det är en bra grogrund för långsiktig stabilitet, säger Lindberg.

{{toplink}}

Beslutskedja: Översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

1/12
2023
1/12
2023
14/12
2023
19/1
2024
5/4
2024
13/6
2024
27/6
2024
28/6
2024
15/11
2024

Forrige artikel KD hoppas fortfarande att könslag stoppas KD hoppas fortfarande att könslag stoppas Næste artikel Moderaterna i krismöte om könslagen Moderaterna i krismöte om könslagen
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).