KD hoppas fortfarande att könslag stoppas

En majoritet i socialutskottet säger ja till förslaget om att det ska bli enklare att ändra juridiskt kön. Men Kristdemokraterna hoppas fortfarande att ledamöter ändrar sig innan riksdagsbeslutet nästa vecka.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har hela tiden sagt nej till förslaget om att det ska inte ska krävas en medicinsk diagnos för att kunna ändra juridiskt kön.

Men en majoritet i utskottet sade på torsdagen ja till förslaget, som innebär att en person som har fyllt 16 år ska få ändra det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Ansökan som gäller för 16- och 17- åringar ska göras av vårdnadshavarna, med barnets skriftliga samtycke.

Både KD och SD hade velat ha en ny remissrunda med 42 instanser, däribland flera sjukhus och läkarföreningar.

– Det är ju fortsatt stor oro inför att det här ska bli en ny lag i Sverige som inte är tillräckligt utredd. Att fatta beslut om lagstiftning utan att fullt ut ha utrett effekterna av det, det är såklart oroväckande, säger Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin till Altinget. {{toplink}}

Men att frågan inte skulle vara tillräckligt utredd tillbakavisas i socialutskottets betänkande.

”En omfattande beredning av ärendet har skett i Regeringskansliet. Därtill kommer att utskottet under sin beredning av ärendet inhämtat information från ett antal myndigheter och intresse­organisationer samt inhämtat yttranden från skatteutskottet och justitie­utskottet. Mot denna bakgrund anser utskottet att ärendet är väl berett. Några ytterligare upplysningar behövs därför inte enligt utskottet”.

Strandhäll vill pausa

Men även om utskottet sade ja så råder det inte enighet hos de övriga partierna inför omröstningen i kammaren. Enligt uppgifter till Ekot finns det flera moderata ledamöter som är kritiska och inom Socialdemokraterna har kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll sagt att processen behöver pausas. 

– Det finns en stark splittring i vårt parti i den här frågan. Det finns nog en majoritet i riksdagsgruppen, men om det speglar vad våra förtroendevalda runt om i landet eller våra väljare tycker? Nej, det skulle jag nog inte säga att det gör, säger Strandhäll till Dagens Nyheter.

Hon säger också att hon inte bestämt sig för hur hon ska rösta i omröstningen den 17 april. Då råder kvittningsförbud och samtliga ledamöter behöver därför närvara.

Både KD och SD reserverade sig mot utskottets beslut och Liza-Marie Norlin hoppas att det finns ledamöter i andra partier som kan tänkas gå emot partilinjen.

– Från Kristdemokraternas sida så uppmanar vi samtliga ledamöter i riksdagen att tänka till och låta försiktighetsprincipen någonstans vägleda dem i den kommande omröstningen och våga säga nej om man nu tycker att det är nej som det borde röstas om. Vi hoppas ju såklart givetvis att vi kan stoppa det här lagförslaget, säger hon.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.{{toplink}}

Beslutskedja: Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

27/4
2018
28/4
2018
21/5
2018
21/6
2018
31/8
2018
19/4
2021
9/11
2021
8/2
2022
29/7
2022
7/12
2022
15/9
2023
19/9
2023
23/1
2024
23/1
2024
6/2
2024
22/2
2024
4/4
2024
4/4
2024
5/4
2024
9/4
2024
16/4
2024
16/4
2024
17/4
2024
17/4
2024

Forrige artikel Tidöpartierna ger miljardbelopp till Kriminalvården Tidöpartierna ger miljardbelopp till Kriminalvården Næste artikel Han ska samla partierna om överskottsmålets framtid Han ska samla partierna om överskottsmålets framtid
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).