Här är regeringens budgetförslag: Återvändandecenter, mer till kommunerna och sänkt bensinskatt

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallar budgeten för nästa år återhållsam. Men ett reformutrymme på 40 miljarder, lägre satt än Konjunkturinstitutets bedömning, ska bland annat rymma ett nytt jobbskatteavdrag, en förlängning av det extra bostadsbidraget och mer pengar till omställningsstudiestödet.

Här är budgetnyheterna.

Återvändandecenter för asylsökande

Inom migrationsområdet, centralt för Tidöavtalet, görs den största budgetsatsningen på byggandet av så kallade återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. 295 miljoner avsätts för ändamålet nästa år. 

Regeringen och Sverigedemokraterna vill också se fler förvarsplatser och särskilda mottagningscenter för asylsökande.

16 miljarder till kommunerna och regionerna

Statsbidragen till kommuner och regioner höjs med 16 miljarder, varav 6 miljarder i riktade bidrag. En bit i från vad Sveriges kommuner och regioner önskat. ”Vi kan inte stötta kommuner och regioner med allt”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Sänkt skatt på bensin och diesel

Tidöpartierna vill se sänkt skatt på bensin och diesel. Skattesänkningen föreslås bli 1,64 kronor per liter bensin och 43 öre på dieseln. Kostnaden uppskattas till 6,48 miljarder nästa år, inklusive en förlängd skattesänkning på jordbruksdiesel.

Den omdiskuterade plastpåseskatten föreslås tas bort från och med november 2024.

Pausad brytpunkt och nytt jobbskatteavdrag

Efter att tidigare kritiserat förslaget för att skapa en oförutsägbarhet för den som arbetar vill regeringen och Sverigedemokraterna nu pausa uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt. 

Till följd av inflationen skulle gränsen höjas från en månadslön på 51 000 kronor till 57 000 kronor vid årsskiftet. Nu skrotas skattesänkningen och de 12 miljarderna som frigörs ska i stället finansiera ett nytt jobbskatteavdrag på 11 miljarder kronor.

Arbetsförmedlingen får 200 miljoner för att möta ökad arbetslöshet och stärka kontrollerna. Samtidigt föreslås utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minska med drygt 2 miljarder kronor.

Med 50 miljoner kronor lanserar regeringen och SD också ett så kallat ”förenklingspaket” som ska underlätta för företag genom ett nytt Förenklingsråd och uppdrag till flera myndigheter att förenkla regelverk som berör företagen.

Regeringen går även vidare med etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa. 260 miljoner kronor avsätts i budgeten för nästa år. 

För att ställa om a-kassan från att baseras på antalet arbetstimmar till inkomst föreslås 50 miljoner nästa år till Sveriges a-kassor. {{toplink}}

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) stärks med 3 miljoner kronor 2024.

Höjt rotavdrag

Regeringen och SD höjer taket för rotavdraget till 75 000 kronor, i stället för tidigare 50 000 kronor. 

– Under finanskrisen försvann mycket kompetent personal från byggsektorn, vilket gjorde att det tog längre tid att komma i kapp när väl konjunkturen vände. Genom att höja taket i rot förväntar vi oss att efterfrågan på rotarbeten kommer att öka, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Det höjda taket beräknas kosta omkring en miljard kronor, enligt finansministern.

I budgeten finns även bonusar till kommunerna på 60 respektive 20 miljoner kronor nästa år för byggandet av fler småhus och omvandling av kontorslokaler till bostäder.

Pensionärer får sänkt skatt

Skatten för pensionärer sänks med totalt två miljarder kronor i budgeten för nästa år.

– Det kommer att ge ett par hundralappar för de allra flesta, och det är en välkommen förstärkning i det här läget, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i TV4.

Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare aviserat att de så kallade 57:orna kompenseras efter höjningen av pensionsåldern vid årsskiftet, som medförde att personer födda 1957 stod utan skattesänkning. Totalt 3,2 miljarder kronor betalas ut i kompensation i juli nästa år.

Äldreomsorgslyft förlängs

Det så kallade äldreomsorgslyftet förlängs, något som både Sveriges kommuner och regioner, SKR, och delar av oppositionen väntat på besked om. I den kommande höstbudgeten föreslås 1,7 miljarder kronor till satsningen nästa år.

– Att göra det möjligt för medarbetare att kunna vidareutbilda sig på betald arbetstid är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att säkra en bra och trygg äldreomsorg för alla äldre, säger Anders Henriksson, SKR-ordförande, i ett pressmeddelande.

Inför att en ny socialtjänstlag planeras träda i kraft 2025 föreslår regeringen 200 miljoner för nästa år i en kompetens- och bemanningssatsning. 20 miljoner årligen föreslås för en överenskommelse med SKR i syfte att att stötta kommunerna i omställningen. 50 miljoner ska gå till Socialstyrelsen för att stärka kunskapen om socialtjänsten.

Dubbla dubbeldagar

Regeringen och SD går även fram med ett förslag på förändringar av föräldraförsäkringen, bland annat en fördubbling av dubbeldagarna. Kostnaderna beräknas till omkring 20 miljoner kronor. Försäkringskassan får 11 miljoner kronor för IT och administration.

Mer till kungliga slotten

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår att Statens fastighetsverks anslag för de så kallade bidragsfastigheterna, som slott, fästningar, ruiner med mera, ökar med 100 miljoner kronor. 

Skolsatsningar

För att möta de ökade kostnaderna för skolorna vill regeringen och Sverigedemokraterna se en förstärkning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 850 miljoner kronor. Det så kallade likvärdighetsbidraget föreslås också byta namn till kunskapsbidraget.

För 2024 tillför regeringen 179 miljoner kronor för inköp av böcker till skolorna. 

165 miljoner kronor föreslås i sin tur för en bättre arbetsmiljö och stärkta arbetsvillkor för lärare som arbetar i skolor med socioekonomiska utmaningar.

133 miljoner kronor nästa år ska skynda på införandet av centralt rättade nationella prov. Skolverket får också 10 miljoner kronor för att se över uppföljningen av elevers svenskkunskaper tidigt i livet.

Regeringen och SD föreslår även 56,5 miljoner kronor för ökade kostnader när insynen i kommunala och fristående skolor ska öka. Pengarna ska bland annat gå till Skolverket, Skolinspektionen, SCB och kommunerna.

179 miljoner kronor läggs på en lässatsning i skolorna, som Centerpartiet visserligen var snabba med att kalla ”oambitiös”. Svenska barnboksinstitutet får en ökning med 6 miljoner kronor. 2 miljoner kronor ska gå till att ta fram så kallade läslistor och 1,2 miljoner läggs på att stärka den officiella biblioteksstatistiken. {{toplink}}

Förlängt extra bostadsbidrag

Trots kritik från bland annat Försäkringskassan och Konjunkturinstitutet att mer långsiktiga stöd vore på sin plats vill regeringen och Sverigedemokraterna återigen förlänga det tillfälliga, extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

Bidraget förlängs till och med den 30 juni 2024 och beräknas kosta 736 miljoner kronor.

Säposatsning

För att möta det försämrade säkerhetsläget i Sverige föreslår regeringen och Sverigedemokraterna ytterligare 180 miljoner kronor till Säkerhetspolisen i budgetpropositionen för nästa år.

Totalt ökar anslaget med 339 miljoner kronor 2024.

80 miljoner mot gängkriminalitet

Regeringen och SD föreslår att Kriminalvården får ytterligare 1,475 miljarder nästa år. Pengarna ska bland annat gå till fler anstalts- och häktesplatser.

2024 avsätts också 80 miljoner kronor i form av ett riktat statsbidrag till kommuner för förebyggande insatser mot gängkriminalitet, med särskilt fokus på de där utanförskapet är stort. Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela pengarna.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärks med 50 miljoner. Länsstyrelserna får även 15 miljoner för deras arbete mot hedersvåld.

Statens institutionsstyrelse, som är ansvariga för Sis-hemmen, får 145 miljoner nästa år i en satsning på trygghet, säkerhet och kapacitet.

I syfte att förstärka tillsynen över spelmarknaden och motverka olaglig spelverksamhet får Spelinspektionen och Finansinspektionen 10,8 miljoner kronor.

Slopat organisationsbidrag

Regeringen och Sverigedemokraterna avsätter 20 miljoner kronor nästa år för myndigheternas arbete mot rasism, annan främlingsfientlighet och diskriminering.

Samtidigt stryks statsbidraget till etniska organisationer. Medlen som fördelas av Myndigheten för civilsamhällesfrågor (MUCF) omfördelas. Totalt handlar det om 18,9 miljoner kronor.

– Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället höjs med 30 miljoner kronor.

Regeringen avsätter även 100 miljoner kronor för att stärka det civila samhällets möjligheter för att ge stöd till utsatta.

10 miljoner kronor läggs på ett nationellt stöd för sociala utfallskontrakt och andra innovativa investeringsmodeller. 

Mer pengar till CSN

Tidöpartierna vill också se ett stärkt anslag till CSN för det nya omställningsstudiestödet. Nästa år handlar det om 50 miljoner kronor som ska möta det stora intresset för stödet, men det är fortsatt mindre än vad myndigheten efterfrågat.

Enligt CSN:s siffror från augusti har ungefär hälften av 45 000 ansökningar hunnit handläggas och omkring 3 500 personer har fått ta del av stödet.

375 miljoner avsätts till tekniska utbildningar där ingenjörsstudenter bland annat kan glädjas åt 100 miljoner kronor som ska ge mer lärarledd tid i utbildningen och motverka avhoppen.

Regeringen och SD föreslår också 1362 miljoner för fler platser  i regionalt yrkesvux och 385 miljoner extra för fler platser på yrkeshögskoleutbildningar nästa år. Man vill också se en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. 25 miljoner ska gå till en pilotverksamheten.

100 miljoner kronor läggs på att möta de ekonomiska utmaningarna för landets folkhögskolor.

I budgetförslaget finns även en förstärkning av svenska för invandrare, sfi, med 29 miljoner kronor till kommunerna nästa år, och hela 80 miljoner kronor för sfi för personer från Ukraina.

Med 333 miljoner kronor nästa år föreslår regeringen också särskilda exportgarantier för svenska företag som handlar med Ukraina.

Klimatklivet stärks

Anslaget till klimatinvesteringar och det så kallade Klimatklivet föreslås få ett tillskott på 800 miljoner kronor under nästa år, och uppgår därmed till nästan fem miljarder kronor. {{toplink}}

En halv miljard ska läggas på skydd av värdefull natur. Efter neddragningar i miljöbudgeten i fjol vill regeringen och SD nu också öronmärka medel till arbetet mot invasiva arter. Dessutom får det öronmärkta anslaget för att återväta våtmarker 155 miljoner extra nästa år, utöver de redan aviserade 200 miljonerna.

158 miljoner ska gå till skydd av havs- och vattenmiljöer.

För att skynda på arbetet med miljöprövningar föreslås länsstyrelserna få 100 miljoner kronor nästa år, Sveriges Domstolar 10 miljoner kronor och Naturvårdsverket 13 miljoner kronor.

Regeringen och SD vill också se ett marknadsintroduktionsstöd för tunga eldrivna och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner, samt ett tillfälligt motsvarande stöd för lätta ellastbilar. Under 2024 handlar det om nära en miljard respektive 450 miljoner kronor.

Därtill föreslås industriklivet få ett ytterligare budgettillskott på hundra miljoner, utöver befintliga 1,3 miljarder i årets pott. Samtidigt har hittills fram till juli iår det endast skett utbetalningar på 48 miljoner från anslaget, enligt Ekonomistyrningsverkets statistik.

Beredskap

Anslagen till försvaret ökar med 27 miljarder kronor år 2024 jämfört med i år. 700 miljoner kronor är specifikt vigda för Natoavgiften, enligt försvarsministern.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får 100 miljoner kronor för att rusta upp och modernisera landets skyddsrum.

Regeringen har även aviserat ett mindre tillskott till den nya Myndigheten för psykologisk analys. Åtta miljoner per år mellan 2024 och 2026.

40 miljoner avsätts också för civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.

Försvarsmakten får 88 miljoner 2024 till ett militärt innovationsprogram och forskning och 100 miljoner kronor för forskning i Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Med 25 miljoner kronor till Kungliga tekniska högskolan ska det nya Cybercampus Sverige också komma på plats, som genom forskning och innovation ska stärka Sveriges förmågan att möta cyberhot.

3 miljarder till vården

Regeringen avsätter tre miljarder extra till sjukvården nästa år i ett särskilt sektorsbidrag till regionerna. Dessutom förstärks regeringens stöd till utvecklingen av god och nära vård med 43 miljoner kronor.

Regeringen och SD dubblar också satsningen mot cancer. I budgeten avsätts 500 miljoner kronor för en bättre cancervård och 25 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer.

792 miljoner kronor avsätts för fortsatta inköp av vaccin mot covid-19 nästa år. 

– Vi säkrar nu tillgången till vaccin mot covid-19, framför allt för att skydda äldre och dem som tillhör en riskgrupp, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

77 miljoner ska i sin tur gå till E-hälsomyndigheten för att arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården ska dra i gång.

100 miljoner kronor ska avsättas för pågående satsningar för att främja psykisk hälsa.

Flygplatssatsning

Regeringen och Sverigedemokraterna vill, med 250 miljoner kronor, utveckla energiplaneringen och stärka samordningen mellan lokala, regionala och nationella aktörer.

Det statliga bidraget till kommunala och privata flygplatser mer än fördubblas, med en permanent satsning på 107 miljoner kronor årligen från och med nästa år.

300 miljoner kronor föreslås till ökat vägunderhåll av statliga vägar, och 100 miljoner till enskilda.

Avveckling av minkfarmer

200 miljoner per år 2024–2026 föreslås gå till stödet för produktion av gödselbaserad biogas.

Regeringen och SD föreslår också en förenkling av slakteriavgiftssystemet, med fasta avgifter, och avsätter 80 miljoner kronor till Livsmedelsverket för ändamålet.

180 miljoner kronor för 2024 och 2025 ska gå till de som frivilligt vill avveckla sin minkuppfödning, meddelar regeringen inför budgeten.

{{toplink}}

miol@altinget.se