Konsulter, konferenser och opinionsundersökningar – så använder partierna riksdagsstödet
86,6 miljoner kronor fick den socialdemokratiska partigruppen i stöd från Riksdagsförvaltningen 2021. Mer än hälften gick till kostnader för de politiska tjänstemännen. Men riksdagspartierna lägger också en stor del på så kallade externa tjänster och konsulter.
De offentliga stöden är den största inkomstkällan för riksdagspartierna. Utöver partistödet som riksdagspartierna får om totalt 167 miljoner kronor årligen betalar även Riksdagsförvaltningen ut ett stöd för att underlätta det parlamentariska arbetet. Partigrupperna får bland annat ersättning för de politiska sekreterarna. Ledamöterna kan också få utrikesresor och språkundervisning betalt.
Grundstödet uppgår till 3,4 miljoner per år för partier som inte sitter i riksdagen, varpå ytterligare 57 000 kronor per ledamot tillkommer. Stödet för politiska sekreterare utgår med 67 100 kronor per ledamot i månaden och partiet väljer själva hur de vill använda medlen. För Socialdemokraterna uppgick denna del av stödet till nästan 80 miljoner 2021 (79 080 000 kronor).
Den socialdemokratiska partigruppen var också den som fick allra mest stöd förra året, trots att partiet endast fick hälften så mycket i grundstöd som de övriga partierna då S satt i regeringsställning. Minst stöd fick riksdagens då minsta parti, Miljöpartiet, med strax över 15 miljoner kronor.
Majoriteten av stödet till partigrupperna går till personalkostnaderna för de politiska sekreterare och andra som arbetar på partiernas riksdagskanslierna.
Flest anställda, finansierade av stödet, hade Sverigedemokraterna med 65 personer, tätt följt av Moderaternas 57 medarbetare. Riksdagens minsta partier, MP och L, hade förra året 22 anställda vardera på partiernas 16 respektive 20 mandat.
{{toplink}}
Vad går stödet till?
Förutom de politiska tjänstemännen går stödet också till partigruppernas verksamhetskostnader. Det kan till exempel handla om telefonkostnader, konsultkostnader av olika slag och resor. Stödet används även för olika kommunikationsinsatser.
Av Socialdemokraternas medel går allra mest till så kallat parlamentariskt stöd till de lokala distrikten: ”Här ingår även planering och stöd till de nationella företrädarnas folkrörelsekampanjer, medlemsvård, turnéläggning, studieverksamhet, medlemsvärvning samt stora arrangemang” skriver partiet i sin redovisning.
Sverigedemokraterna, som efter årets val väntas få mest stöd efter S, har lagt mest på externa tjänster och facklitteratur och tjänster. Externa tjänster innefattar bland annat kostnader för partiets landsdagar.
”I posten facklitteratur och tjänster ingår bland annat olika prenumerationer, licenser/medlemskap i MyNewsdesk, TT Nyhetsbyrån, andra tidnings- och nyhetsbyråer/sajter samt programlicenser för arbetsrelaterade digitala verktyg med mera”, skriver partiet i en kommentar till Altinget.
Kristdemokraternas redovisning av stödet för 2021 som skulle lämnas in den 1 juli är försenad och partiet saknas därför i artikeln.
EU-ministern om Brysseloro inför nya inriktningen: Målen ligger fast
Irans ambassad kritiserar riksdagsledamots Instagraminlägg – uppmanar UD att ”titta på frågan”
