EU-kritiken föll i KU: ”Svårt att peka ut exakt vad en regering ska göra”
Oppositionens KU-anmälningar om bristande förankring i EU-nämnden passerade utskottets granskning utan kritik. Däremot understryker konstitutionsutskottet vikten av att riksdagen hålls uppdaterad om EU-politiken.
I december KU-anmäldes finansministern för bristande samråd med EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023. Sverige var tillsammans med Ungern enda land som inte godkände förslaget, vilket väckte diskussion.
Elisabeth Svantesson (M) menade däremot att hon följt riksdagens mandat, en uppfattning som vice ordförande Matilda Ernkrans (S) inte delade.
– Vi fick aldrig något underlag om varför vi avstod, sa hon till Dagens Nyheter då.
Altinget har tidigare rapporterat om hur regeringen kritiserats för att gömma sig bakom ordförandeskapet och frångå de normala rutinerna för förankring i EU-nämnden. När konstitutionsutskottet, KU, under våren granskat riksdagsledamöternas anmälningar mot statsråd har flera fall också handlat om detta.
In i kaklet
Att processerna i EU ibland kan göra det svårt för regeringen att hålla riksdagen uppdaterad har utskottet förståelse för.
Vid finansministerns samråd om EU-budgeten anser KU samtidigt att man också kunde ha tagit upp hur Sverige skulle rösta utifrån läget i förhandlingarna, eller kommit överens om att regeringen skulle återkomma till nämnden före rådsmötet. Utskottet riktar dock ingen formell kritik mot regeringens agerande.
Frågan om förankring aktualiseras också bland annat av Jonny Catos (C) anmälan mot jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) för bristande samråd om plattformsdirektivet.
Malin Danielsson (L) är ledamot i konstitutionsutskottet.
– Där hade det inte kommit någonting färdigt från ministerrådet att ta ställning till. Hur ska man då hantera en sådan situation? Vilka tidsramar har man att röra sig med när man är i en förhandling ända in i kaklet i EU?
Danielsson och KU tycker att det är viktigt att regeringen och riksdag hittar rutiner för samråd, även vid är tidsbrist.
– Sen är det väldigt svårt för ett konstitutionsutskott att peka ut exakt vad en regering ska göra. Det här bör vara en dialog mellan nämnden och regering. Det finns inget skolboksexempel, utan man måste verka fram det i dialog.
Informationsövertag
Även infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) anmäldes till KU. Miljöpartiets Daniel Helldén ansåg att regeringen undanhållit de så kallade TEN-T-kartorna, med strukna stambanesträckor.
– Där konstaterar vi att regeringen inte har någon skyldighet att samråda med riksdagen kring underlaget. Det kan man givetvis ha olika synpunkter på och vi konstaterar bara vad som gäller i dag, säger Jessica Wetterling (V), ledamot i konstitutionsutskottet.
Hon tror att anmälan är ett resultat av det informationsövertag som regeringen har gentemot riksdagen. Särskilt i mer komplicerade frågor är samrådet viktigt för att partierna ska kunna ställa rätt frågor och få tillräckligt med underlag, anser Wetterling.
– Man känner att man inte har tillgång till all information, eller man tror sig inte ha tillgång till all information för att bilda sig en uppfattning. Jag tror att just den anmälan är ett exempel på att man känner att det är någonting som är fel, säger hon.
Tillgodose behovet av information
KU landar inte i någon kritik i någon av de anmälningar som berör EU-nämnden, men Jessica Wetterling och kollegorna i utskottet understryker också vikten av dialog mellan regeringen och EU-nämnden, så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses.
– Jag tror att det ibland faktiskt är så att regeringen bara ska berätta för nämnden att det inte finns information, att man mer kontinuerligt uppdaterar om läget.
{{toplink}}
”Det Turkiet som en gång bara följde väst finns inte längre”
L-parlamentarikern inför sista året: Det är den överlägset viktigaste frågan
