LO: Klart vissa vill att vi tar på oss gula västar
(Foto: Claudio Bresciani /TT)
Trots att inflationen är högre i Sverige än i flera andra europeiska länder har LO gått fram med lägre lönekrav än exempelvis Finland och Tyskland. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ser det som nödvändigt att prisökningarna knappas in under längre tid. Det kan dock komma att dröja innan lönerna är ikapp.
Med en stigande inflation och kraftiga prisökningar på både energi och mat beskrivs förutsättningarna för årets avtalsrörelse som de svåraste sedan efterkrigstiden.
– Det är historiskt svårt, nu får man vara lite kall och försöka hitta lösningar. Men det är ingen räkmacka, långt därifrån, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Altinget.
I januari var inflationstakten enligt SCB:s KPI 11,7 procent och flera års reallöneökningar har tappats. Trots det har LO ställt krav på 4,4 procent i löneökningar för sina avtalsområden vilket i praktiken innebär reallönesänkningar.
I flera länder i Europa, där inflationen dessutom är lägre, har de fackliga organisationerna ställt högre krav än LO. Vilket också påverkar det svenska LO-förbundet.
– Det är klart att det gör, vi lever inte i en bubbla. Det finns de som tittar på Frankrike och undrar varför vi inte kan ta på oss gula västar och slå sönder städer och elda däck, vi har sådana strömningar, säger Torbjörn Johansson.
– Men samtidigt har vi många som vet att det inte ger ett bättre resultat. Sverige har ju historiskt lyckats bättre både när det gäller köpkraft och att hålla inflationen stången. Även om pandemin och kriget just nu har slagit hårt mot oss.
Tar höjd för inflation
Framförallt är det oron att driva på inflationen ytterligare och få en lönespiral som ligger bakom det, i jämförelse med andra länder, låga kravet på 4,4 procent. Kravet är framräknat med hänsyn till att man i teorin ska kunna minska gapet till konstadsökningarna utan att löneökningarna påverkar inflationen.
– Om vi får igenom 4,4 procent i förhandlingarna och inflationen går ner till målet på 2 procent då har vi 2,4 procents reallöneökning som skulle öka köpkraften. Då börjar du knapra in redan i år, säger Torbjörn Johansson.
Att det skulle ske redan nu ser han dock som orealistiskt.
– Jag tror inte det kommer gå att börja beta av kostnadsökningarna med årets lönerörelse. Inflationen ser ut att bita sig fast och smittar av sig in på andra produkter och andra saker så det har inte gått så som man förutspådde.
Ett per procent per år
När man kan börja komma ikapp är osäkert. Trots att man nu på kort sikt tappat flera års reallöneökningar tycker Torbjörn Johansson att man måste komma ihåg att Sverige på 20 år haft 50 procents reallöneförbättringar.
– Det är i de proportionerna man måste se det. Därför kan man inte säga att vi kommer att återta detta på ett år eller liknande, för då får vi inflation. Vi måste ha perspektivet att detta ska konsumeras på längre sikt för att inte få ytterligare inflation och prisspiral.
– Om vi ska försöka bekämpa inflationen och behålla köpkraften måste vi äta oss sakta men säkert ikapp och tar ett par procent förbättrad köpkraft per år.
EU:s revisionsrätt kritiserar svårgranskat lapptäcke av EU-pengar
Barnens vädjan: ”Snälla Ulf, gör något”
