M i Täby: Avskaffa kommunala utjämningssystemet

DEBATT. Staten bör ta sitt ansvar och stötta de kommuner som inte klarar sig på egen hand. Det kommunala utjämningssystemet bör avskaffas, skriver kommunstyrelsens ordförande i Täby.

Erik Andersson (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Täby

Det är hög tid att se över det kommunala utjämningssystemet från grunden. Ansvaret för att stötta de kommuner som inte klarar sig på egen hand bör ligga på staten.

I dagens utjämningssystem tvingas i stället ett litet antal kommuner att ta detta ekonomiska ansvar och dessutom beaktas inte effektiviteten i kommunerna. Det nu aktuella förslaget kommer inte att göra saken bättre, om det genomförs, utan tvärtom försämra läget.

Goda resultat i Täby

Täby kommun är en av Sveriges mest effektiva kommuner, med ordning och reda i ekonomin och hög kvalitet i välfärdstjänsterna. Våra skolor visar bland de högsta resultaten i landet, kommunen har högst andel högstadieelever som är aktiva i idrottsföreningar, vi har ett gott företagsklimat och kommunen fortsätter att utvecklas som en viktig del av Stockholmsregionen.

De goda resultaten bygger på långsiktigt och ansvarstagande arbete med fokus på de vi är till för – invånare och företagare i Täby.

Bär upp systemet

Grunden i ett ekonomiskt utjämningssystem mellan kommuner är att göra det möjligt för alla kommuner att utföra det kommunala uppdraget. Däremot blir det problematiskt i praktiken då nästan alla av landets 290 kommuner i dagens utjämningssystem är mottagare och ytterst få är givare, däribland Täby.

Systemet premierar heller inte kostnadseffektivitet, utan snarare det motsatta då det i systemet inte finns incitament att utveckla arbetssätt för att skapa så hög kvalitet som möjligt för varje skattekrona.

I dag betalar Täby kommun 473 miljoner kronor per år till utjämningssystemet. Det motsvarar cirka 6 600 kronor per Täbybo och år. Om vi dessutom tar med LSS-utjämningen i beräkningen ökar Täbys årliga kostnad med ytterligare 60 miljoner kronor. Då landar vi på totalt 533 miljoner kronor per år.

Kritisk mot aktuella förslaget

Täby kommun är kritisk till det betänkande som utredningen (SOU 2018:74, lite mer lika) har lämnat angående det kommunala kostnadsutjämningssystemet.

Uppdraget till utredningen har varit för snävt och inte sett till systemet som helhet. I betänkandet föreslås förändringar i utjämningssystemet som innebär att Täbys skattebetalare kan tvingas betala ytterligare 31 miljoner kronor per år. Skatteutjämningen kommer då totalt att motsvara 14 procent av kommunens beräknade skatteintäkt.

Orimlig tidplan

Den föreslagna förändringen av utjämningssystemet föreslås implementeras orimligt snabb. Förslaget är att förändringarna ska börja gälla år 2020. Budgetramar för nästa år är beslutade och planering av verksamheten pågår för fullt.

Att införa en stor förändring av kostnadsutjämningen med kort framförhållning och samtidigt ge ett implementeringsbidrag som inte ens i Täbys fall kompenserar för 50 procent av de förlorade budgetmedlen slår hårt.

Det är orimligt att kommunen ska effektivisera verksamheten för att kompensera för de förlorade budgetmedlen i den snabba takt som blir konsekvensen av utredningens förslag.

Se över hela systemet

Det är hög tid att se över det kommunala utjämningssystemet från grunden. Staten bör ta sitt ansvar och stötta de kommuner som inte klarar sig på egen hand, och avskaffa utjämningssystemet som premierar ineffektivitet och dränerar ett fåtal kommuner på skattemedel.

Beslutskedja: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

3/11
2016
1/10
2018
1/10
2018
17/5
2019
24/5
2019
11/6
2019
1/7
2019
2/7
2019
9/7
2019
21/8
2019
29/8
2019
24/9
2019
28/10
2019
14/11
2019
20/11
2019
14/1
2020
16/6
2020
25/6
2020
30/6
2020
15/10
2020

Forrige artikel M i Lidingö: M i Lidingö: "Kommuner som missköts får bidrag" Næste artikel Luf-toppar: Ullenhag kan  göra L till ett stabilt mittenparti Luf-toppar: Ullenhag kan göra L till ett stabilt mittenparti
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).