M i Lidingö: "Kommuner som missköts får bidrag"

DEBATT. Det kommunala utjämningssystemet innebär i dag att kommun ställs mot kommun. Staten bör ta över hela ansvaret, skriver Daniel Källenfors (M).

Daniel Källenfors (M)
Kommunstyrelsens ordförande Lidingö

 

Att det ska löna sig att arbeta är en viktig princip som de flesta kan ställa upp på. Att svenskarna arbetar är grunden för att kunna finansiera vård, skola och omsorg.

Samtidigt som många kommuner jobbar hårt för att fler ska komma i arbete så missgynnas de av det kommunala utjämningssystemet. Kommuner kan till och med förlora skatteintäkter genom att fler arbetar. Vi måste göra upp med detta kontraproduktiva system.

Kritiserat system

Regeringens förslag till förändring av kostnadsutjämningssystemet är ute på remiss. Kostnadsutjämningssystemet är en av tre delar i det kommunala utjämningssystemet. De andra två är inkomstutjämningen och strukturbidragen.

Det kommunala utjämningssystemet är ett komplext och svårförståeligt system som i många delar inte tar hänsyn till de dynamiska konsekvenserna av bidragssystemet. I dag finansieras det delvis av kommunerna själva och delvis av nationella skatter.

Systemet har gång efter annan kritiserats och staten bör ta över hela ansvaret för utjämningen mellan kommuner. Systemet innebär i dag att kommun ställs mot kommun.

Ska löna sig för kommuner

Största kritiken mot det kommunala utjämningssystemet är att den i alldeles för många variabler utgår från utfall i stället för förutsättningar. Det gör att kommuner som missköts får bidrag och därmed saknar incitament att förbättra sig.

Precis som att det är viktigt att det lönar sig att arbeta för individer så är det viktigt att det lönar sig för kommunen att medborgarna arbetar. Det finns kommuner i dag där arbetslösheten minskar, men samtidigt så minskar skatteintäkterna från utjämningssystemet mer.

Vår välfärd kan bara byggas på arbete, inte på bidrag. Staten motverkar detta genom utjämningssystemet.

Missnöje växer

Samhällskontraktet är mer aktuellt än någonsin. Polisen hinner inte utreda brott i tillräckligt stor utsträckning, patienter väntar på vård i månader och år samt rättsväsendet går på knäna och rättsfall läggs ner på löpande band. Samtidigt har vi de högsta skatterna i världen.

Bara på Lidingö betalar vi in 650 miljoner kronor per år till det kommunala utjämningssystemet. Det motsvarar 14 000 tusen kronor per Lidingöbo och år. Upplevelsen av att inte få god samhällsservice växer sig starkare och samhällskontraktet bryts successivt ner.

Principen måste gälla

Många kommuner jobbar hårt för att fler ska komma i arbete, men missgynnas av det kommunala utjämningssystemet. Kommuner förlorar till och med skatteintäkter genom att fler arbetar. Principen om att det ska löna sig att arbeta måste gälla.

Beslutskedja: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

3/11
2016
1/10
2018
1/10
2018
17/5
2019
24/5
2019
11/6
2019
1/7
2019
2/7
2019
9/7
2019
21/8
2019
29/8
2019
24/9
2019
28/10
2019
14/11
2019
20/11
2019
14/1
2020
16/6
2020
25/6
2020
30/6
2020
15/10
2020

Forrige artikel Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism  Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism Næste artikel M i Täby: Avskaffa kommunala utjämningssystemet M i Täby: Avskaffa kommunala utjämningssystemet
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).