Riksdagen inskränker föreningsfrihet för att bekämpa terrorism
Regeringens proposition om att begränsa terroristorganisationer från att använda föreningsfriheten röstades igenom av riksdagen. Efter höstens val ska riksdagen bekräfta beslutet, då det påverkar grundlagen.
Riksdagen röstade under onsdagen igenom regeringens förslag om att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som stödjer eller ägnar sig åt terrorism. Förslaget fick brett stöd i konstitutionsutskottet, men med reservationer.
Eftersom propositionen föreslår en ändring i grundlagen måste riksdagen ta ett slutgiltigt beslut efter valet i höst. Lagändringen ska i så fall börja gälla från och med 1 januari 2023.
Reservationer
Konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström (M) yrkade att kriminella gäng också ska inräknas i regeringens proposition. Moderaternas reservation yrkades även av Kristdemokraternas Tuve Skånberg och Sverigedemokraternas Fredrik Lindahl. M, KD och SD menar att regeringens förslag är positivt, men att regeringen har varit alldeles för sena i sin hantering mot extremism och terrororganisationer.
Mia Sydow Mölleby (V) yrkade också en reservation mot regeringens förslag. Hon menar att föreningsfriheten inte behöver begränsas ytterligare då det redan är straffbart att rekrytera, finansiera och utföra terrorbrott i Sverige.
Något hon också nämnde i sitt anförande var hur komplicerat det kan vara att bedöma en terrororganisation, då definitionen kan variera mellan olika länder, samt att många terrorister utför dåd utan att tillhöra någon organisation.
– Varken Anders Behring Breivik, Anton Pettersson Lundin eller Rakhmat Akilov tillhörde någon terrorförening när de utförde sina dåd. Förutom att det kan slå fel undrar jag hur det ska fungera. Ska polisen be att få ut medlemsregistret till Islamiska staten? sade Mia Sydow Mölleby under sitt anförande.
{{toplink}}