Sakerna att ha koll på under EU-hösten

1. Nya EU-kommissionen tar form – vilken riktning tar den?

Ordföranden är klubbad sedan juli och 26 av 27 medlemsländer har nominerat sin kommissionärskandidat. Den 11 september förväntas Ursula von der Leyen lägga fram sitt förslag på ny kommission. Därefter väntar utfrågningar av alla kommissionärerna i Europaparlamentet för slutligt godkännande.

Vilka politikområden kommer få större vikt i den nya kommissionen – och vem kommer få vilka frågor på sitt bord? Och var kommer den röda linjen dras när kandidaterna frågas ut i parlamentet? Processen fram tills en slutlig kommission är på plats väntas pågå under större delen av hösten – och det slutliga utfallet ger en fingervisning om den politik som väntas framöver.

Parallellt pågår en dold maktkamp kring vilka som hamnar på de nya toppjobben i kommissionärernas kabinett. Vilka personer som ska styra kommissionärernas team är inte oviktigt för den politik som kommer att föras de kommande fem åren, och är därför väl värt att hålla ett öga på.{{toplink}}

2. Färskt Europaparlament börjar jobba – vad får vi se för politik?

720 nyvalda parlamentariker – varav 21 svenska – ska bli varma i kläderna på nya jobbet. När nu utskottsplatser och ordföranderoller är fördelade är det dags att kavla upp ärmarna ­– i veckan drar utskottsmötena igång i Bryssel. Hur den nya högervridningen av parlamentet påverkar politiken kommer att börja visa sig under månaderna som kommer.  

Den stora uppgiften på ledamöternas bord den kommande tiden är granskningen av kommissionskandidaterna som förväntas dra igång i slutet av september. Varje utskott ska under flera timmar ställa den ansvarige tilltänkta kommissionären till svars i diverse brännande frågor – här får parlamentarikerna en första chans att flexa sina muskler då kommissionen kräver parlamentets godkännande.

I mitten av oktober ska parlamentets ledning bestämma hur man ska göra med alla de ärenden som inte hann avslutas under förra mandatperioden. När det väl är beslutat väntar huggsexa mellan parlamentarikerna om vilka som ska bli ansvariga för de frågor som ska tas upp igen – och därmed ges extra stor möjlighet att påverka lagförslaget.

3. Presidentvalet i USA – hur påverkar det EU?

Det stundande presidentvalet i USA kastar sin långa skugga hela vägen över Atlanten. Vem som ska leda världens största ekonomi har stor inverkan på EU:s politik, inte minst vad gäller handelsfrågor och stödet till Ukraina. Kommer EU fortsatt ha en allierad i Ukrainafrågan och samarbetspartner i handelsfrågor – eller väntar nya tider med eventuella handelskrig bakom hörnet?

Inom EU förbereder man sig nu för olika scenarier. Samtidigt ökar insikten bland EU-ledarna att oavsett hur utgången i valet blir är slutsatsen densamma: EU måste förbereda sig för att bättre stå på egna ben.

4. Hur kommer Orbán svinga ordförandeklubban?

Farhågorna var stora inför att Ungern tog över ordförandeklubban för EU:s ministerråd i juli – och när premiärminister Viktor Orbán de första dagarna gav sig ut på ”fredsresor” för att träffa Vladimir Putin, Xi Jinping och Donald Trump reagerade EU-ledarna med en halvbojkott av landet. Flera EU-länder samt EU-kommissionen skickar nu endast representanter på tjänstemannanivå på informella ministermöten i Ungern under ordförandeskapet. Det första ministermötet efter sommaren flyttades helt och hållet från Ungern till Bryssel.

Vad mer kommer Viktor Orbán hinna ställa till med i höst? Med lagstiftningsarbetet på sparlåga är utrymmet för den ungerske premiärministern att påverka begränsad – men politiska utspel och egna initiativ från Orbán kan sätta EU:s trovärdighet på spel i ett geopolitiskt känsligt läge.

5. Nya initiativ på säkerhetsområdet?

Säkerhetsfrågan kommer fortsatt att toppa EU:s dagordning under hösten. Utvecklingen av både Rysslands krig mot Ukraina och situationen i Mellanöstern är något som EU håller noga uppsikt över och som sätter press på Europas egen försvarskapacitet.

I Ursula von der Leyens politiska prioriteringar inför sitt nya mandat fick försvarspolitiken en central plats, där det bland annat flaggades för en försvarskommissionär och höjda ambitioner vad gäller den inre marknaden för försvarsproduktion. Vad blir konsekvenserna när försvarssamarbetet tar historiska kliv framåt – och hur ska den europeiska försvarsindustrin kunna möta den ökade efterfrågan?

6. Migrationsfrågan fortsatt het – vad blir nästa steg?

EU må ha klubbat sin migrationspakt – men det innebär inte att migrationsfrågan är klappad och klar i unionen. Partier med migrationskritisk agenda vinner mark i val efter val över unionen och från flertalet medlemsländer höjs röster för striktare åtgärder från Bryssel. Sverige var ett av flera länder som under sommaren uppmanade kommissionen att ta vidta åtgärder för att öka utvisningar. Migrationsfrågan är långt ifrån borta från EU:s dagordning.{{toplink}}

7. Det gröna handelskriget trappas upp –  mindre frihandel och mer tullar?

Ska EU följa efter USA och Kina och ge massiva subventioner till grön teknologi – eller håller de regelverk som tagits fram? Inom de första 100 dagarna under sitt nya mandat har von der Leyen utlovat en så kallad Ren industriell giv – som kan bli en ytterligare pusselbit i arbetet.

Men i takt med att Kina storsatsat på stöd till elbilar, solceller och batterier anses EU tvingas in i ett grönt handelskrig. En av de enskilt största frågorna att ha ögonen på under hösten är de kommande importtullarna på olika elbilsmodeller tillverkade i Kina. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag på hur höga importtullarna ska bli ­– och Kina har redan reagerat genom att meddela att de ska höja tullarna på flera europeiska jordbruksvaror.

Det slutliga beslutet om importtullarna på elbilar förväntas tas av medlemsländerna i slutet av oktober.

8. Stödet till Ukraina – kan enigheten hållas uppe?

Stödet till Ukraina är fortsatt en av EU:s stora ödesfrågor. Allt eftersom kriget fortgår blir det allt svårare att hålla uppe enigheten bland EU-länderna kring stödet till det krigsdrabbade landet. Tyskland, som är det EU-land som gett mest stöd till Ukraina, har nyligen annonserat att de drastiskt drar ner sitt stöd – och samtidigt vinner partier på de politiska ytterkanterna, som förespråkar minskat stöd till Ukraina, mark i landet.

Om EU:s stormakt börjar vackla på stödet kan det få en smittoeffekt i övriga medlemsländer där viljan att stödja Ukraina på sina håll redan sviktar. Detta i ett läge där EU istället kan komma att behöva trappa upp stödet för att fylla det tomrum som kan komma att uppstå om Donald Trump vinner presidentvalet i USA i november.

charlotta@altinget.se