SD vill lägga ner MR-institut – men röstade ”ja” till det i riksdagen

Sverigedemokraterna vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, trots att de i juni 2021 röstade för att det skulle inrättas. ”Vi ser inte att det behövs en stat som granskar sig själv”, säger partiets migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling.

Det var vid förra årsskiftet som Institutet för mänskliga rättigheter inrättades i Lund, efter ett riksdagsbeslut i juni 2021. Men enligt uppgifter till TV4 vill SD redan lägga ned det.

Ni röstade för inrättandet av ett MR-institut så sent som i juni 2021? Vad är det som har ändrats?

– Det allmänna konjunkturläget är kärvare nu och vi behöver vända på varje krona. Då har vi tittat på vilka myndigheter som finns och övervägt vilka som kan tänkas vara lämpliga som besparingsåtgärd, säger Ludvig Asplund till Altinget.

Men är det ett bra sätt att använda skattemedel, att först upprätta en ny myndighet och sedan lägga ned den så snart?

– Man kan argumentera för att den inte borde ha upprättats överhuvudtaget, men nu måste vi hålla hårdare i pengarna.

Är det här en fråga ni kommer att lägga förhandlingskrut på och hur sker det?

– Det sker inom ramen för budgetförhandlingarna.

Vilka ska ni få med er?

– Det får vi se, vi budgetförhandlar inte via medierna.

I år är det 75 år sedan FN:s deklaration om de allmänna mänskliga rättigheterna antogs. Känns det inte lite paradoxalt att föreslå nedläggning av MR-institutet?

– Nej, det skulle jag inte säga. Den ordningen som har varit standard är att stater granskas av andra stater och civilsamhällesorganisationer, som Amnesty eller Reportrar utan gränser. Vi tycker det är en bra ordning. Vi ser inte att det behövs en stat som granskar sig själv. Ska Tanzania bedöma hur de efterlever de mänskliga rättigheterna? Det tycker inte vi. Vi ska inte dunka oss själva i ryggen eller kritisera oss, utan det kan vi överlåta till oberoende parter.

Det finns redan ett 100-tal liknande MR-institut i världen, så Sverige är inte unikt. Är de andra fel ute, menar ni?

– Vi ska inte lägga oss i hur andra utvärderar sig själva eller andra. Det finns rättsstatsgranskning inom EU och mer generellt om mänskliga rättigheter inom FN-samarbetet. Vi tycker att det räcker. Vi tar inte ställning till dem och jag tycker inte att det är min sak att kommentera dem, säger Ludvig Aspling.

Innan MR-institutet inrättades fick Sverige återkommande kritik från FN och civilsamhällesorganisationer för att sakna en oberoende, nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med de så kallade Parisprinciperna.

Civilsamhället tryckte på

I sin första årsrapport som nyligen överlämnades till regeringen sägs det att civilsamhällets påtryckningar troligen var en av de viktigaste anledningarna till att regeringen i mars 2018 tillsatte en utredning.

I september 2020 överlämnades en proposition till riksdagen, som beslutade i frågan den 9 juni året efter. Enligt lagen 2021:642 ska institutet:

  • följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas.
  • lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.
  • ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete.
  • främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

{{toplink}}

Beslutskedja: Inrättande av ett Institut för mänskliga rättigheter

19/3
2021
7/4
2021
12/5
2021
28/5
2021
16/6
2021
10/9
2021
29/10
2021
2/11
2021
31/12
2021
11/1
2022
21/10
2022
5/4
2023
12/4
2023

Forrige artikel Kvinnor bakom majoritet av statens utredningar Kvinnor bakom majoritet av statens utredningar Næste artikel Hälften av riksdagspartierna nära spärren Hälften av riksdagspartierna nära spärren
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).